Inlägg publicerade under kategorin Moderaterna
Julia Caesar skräder inte orden när hon sågar Stridshingsten Reinfeldt jäms med fotknölarna i sin senaste krönika.
Det svenska invandringsvansinnet och befolkningsutbytet ska inte bara fortsätta. Det ska accelerera. Den störste svenske landsförrädaren i modern tid, statsminister Fredrik Reinfeldt (m), har gett klart besked. Sverige ska fortsätta vara en “humanitär stormakt”. Det är viktigare än allt annat. Därför ska våra gränser fortsätta vara vidöppna för alla som vill bosätta sig här och bli försörjda på livstid av de svenska skattebetalarna. Och vi ska inte bara öppna våra gränser, utan dessutom, på statlig befallning, öppna våra hjärtan.
Fredrik Reinfeldt vet, eller fruktar (vilket är lika skrämmande) att han ute ur leken om en månad. De flesta opinionsundersökningar tyder på en kommande röd-grön valseger. Visserligen har han med största sannolikhet stoppat undan generöst tilltagna resurser och ordnat en eller flera reträttposter åt sig vid en valförlust. Men att bli avsatt som statsminister efter två mandatperioder är en narcissistisk kränkning, djupt kränkande för en person med den grandiosa självbild som kännetecknar Fredrik Reinfeldt. Han vill inte falla ensam. Han vill dra hela svenska folket med sig i ett utvidgat självmord.
Det är svårt att tolka Reinfeldts tal på Norrmalmstorg i Stockholm på lördagen på annat sätt. Om han ska falla så ska han ha hela folket, 9,5 miljoner människor, med sig i fallet ned i sammanbrott och armod. Han, som ägnat sig åt att håna, bespotta och förtrycka svenska folket som ingen annan, har mage att befalla folket att “ha tålamod” och att “öppna sina hjärtan”.
Nu är vi där, vid The point of no return, som mängder av invandringskritiker har varnat för i många år. Pengarna är slut. Finito. Den gemensamma kassakistan är tom så den dammar. Vi vet alla i vilket omättligt slukhål skattebetalarnas pengar har stoppats: till att bedriva världens mest extrema och ansvarslösa invandringspolitik. Det finns inga pengar kvar till den svenska ursprungsbefolkningen, vi som har slitit ihop till den välfärd som alltmer börjar likna en ihålig schweizerost.
Vansinnet ska fortsätta. Det framgick med all önskvärd tydlighet av Fredrik Reinfeldts tal. Ännu har han inte nått sin fulla galenskapspotential. Men han är mycket nära, och han har ytterligare fyra veckor på sig fram till riksdagsvalet att spränga målsnöret. Utrymmet för nya vallöften är mycket begränsat, får vi veta. Pengarna kommer att gå till ökande kostnader för flyktingmottagandet:
“Jag kan redan säga att det kommer att bli omfattande kostnader för att ta emot dessa människor. De är så pass omfattande att det kommer att lägga ytterligare restriktioner för vad som finns utrymme för i offentlig finansiering. Därför lovar vi nära nog ingenting i den här valrörelsen, det kommer inte att finnas inget utrymme för det” sa Fredrik Reinfeldt.
Då ska man veta att Sverige under en lång följd av år har tagit emot ett jämfört med andra länder extremt antal asylsökande och anhöriginvandrare, och att vi nu tar emot flest asylsökande i hela Europa.
“Sverige beviljar nu mellan tre till fyra gånger så många uppehållstillstånd till asylsökande som övriga nordiska länder tillsammans. Förra året gick vi för första gången förbi Tyskland, och nu är Sverige det land inom EU i vilket flest asylsökande får stanna. Därtill kommer en uppskattningsvis lika stor anhöriginvandring av olika slag. Med en prognos på upp till 90 000 asylsökande i år är mottagandet utom kontroll”
skriver socionomen och journalisten Gunnar Sandelin i Dagens samhälle.
Det är sannerligen magstarkt att tala om tålamod och öppna hjärtan, av en man som i åtta års tid inte har gjort annat än exploatera vårt tålamod långt över bristningsgränsen, som har vridit om kniven i och hoppat jämfota med spikskor på svenska folkets hjärtan. Jag kan avslöja en sak. Ingen politisk psykopat ska kommendera mig att öppna mitt hjärta. Mitt hjärta är öppet för alla människor som jag håller av, men jag avgör själv vilka därutöver jag släpper in. Mitt hjärta är definitivt stängt för Fredrik Reinfeldt.
Han har haft åtta år på sig att visa vem han är. Nu vet vi. Vi har sett att kejsaren är synnerligen naken, och vi är många som gärna skulle bidra till att påskynda hans uttåg ur svensk politik med en uppmuntrande spark där bak. I skarp konkurrens med Olof Palme (s) har Reinfeldt avancerat till positionen som Sveriges mest hatade statsminister.
Vilka tror han att han lurar? I ett Sverige som under invandringstrycket snabbt är på väg mot kollaps på flera viktiga samhällsområden (skola, sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, polis, rättsväsen, tågtrafik) talar han om att
“Vi har lärt oss att det är människor som kommer in i det svenska samhället och bygger Sverige tillsammans med oss, kommer det att blir ett bättre samhälle, tillsammans bygger vi ett bättre Sverige.”
Budskapet är tydligt: Fredrik Reinfeldt anser inte att svenska folket klarar att själva bygga sitt samhälle – trots att vi har gjort det i hundratals år. Reinfeldt tror att invandrarna är en förutsättning för att kunna bygga “ett bättre Sverige”. Han har alltså inte i något avseende ändrat inställning till svenska folkets kompetens sedan han i november 2006 inledde sin statsministerbana med att vid ett besök i invandrartäta Ronna i Södertälje fälla det numera klassiska yttrandet “Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” Blankt underkänt – för att vi är svenskar.
Han har heller inte någonsin erkänt att Sverige på grund av massinvandringen från främst muslimska länder har förvandlats till ett otryggt och våldsutsatt land. När den irakiske självmordsbombaren och islamisten Taimour Abdulwahab i december 2010 försökte mörda mängder av svenskar i den intensiva julhandeln i Stockholms city (men bara lyckades ta kål på sig själv) tog det 19 timmar innan statsministern kunde få fram ett ord om terrordådet till de chockade medborgarna. Och när han väl öppnade munnen kom ingenting mer än tomma plattityder.
”Det som hänt är oönskat och oacceptabelt” sa Reinfeldt. Verkliga kraftord i ett nationellt krisläge. Sedan kallade han terrordådet ”oacceptabelt därför att Sverige är ett öppet samhälle” och talade om att ”värna den svenska öppenheten och ha tålamod med demokratin.”
“Tålamod och öppenhet” är fortfarande Fredrik Reinfeldts mantran, fyra år senare. Han har ingenting sett, ingenting hört och ingenting lärt under sina åtta år som statsminister. Han tror fortfarande att det är genom att “stå upp för vår öppenhet och frihet som vi bekämpar terrorism och sekterism i vår omvärld.” I själva verket är öppenheten livsfarlig när den innebär att 95 procent av alla som söker asyl inte visar några ID-handlingar. Varken migrationsverket eller någon annan har den blekaste aning om vilka de är, var de kommer ifrån och vad de har för avsikter. Det är på det sättet vi får in tusentals terrorister i Sverige.
Fredrik Reinfeldt ska inte tala med svenska folket om tålamod. Det har vi haft alldeles för mycket och för länge. För att straffa de 5,7 procent väljare som i valet 2010 röstade på Sverigedemokraterna kastade sig Fredrik Reinfeldt handlöst i famnen på invandringsextremisterna i miljöpartiet och genomdrev en ännu mer extrem invandringspolitik än som redan var fallet. Ett exempel på hämnd- och strafftänkande som anstår en mycket liten pojke på sandlådenivå.
Reinfeldt ska ta sitt pyramidala misslyckande med sig och gå nu. Allt eventuellt förtroende är kört i botten, till stor del också bland moderata väljare. Konkursboet efter åtta år med alliansregeringen kommer att lämpas över på Stefan Löfven (s), om det blir han som efterträder Reinfeldt. Men då är Reinfeldt redan långt härifrån.
Efter hans sommartal återstår bara en fråga: Vad behövs mer för att svenska folket ska dra upp näven ur byxfickan?
/Julia Caesar
Den här opinionsmätningen kan vara destabiliserande, och bör därför intas med försiktighet. Sifos väljarbarometer för maj innehåller faktorer som kan användas för att ifrågasätta hur Sverige styrs.
För det första är Socialdemokraterna på väg mot ner mot siffror som partiet aldrig tidigare har upplevt. S-siffran i dagens väljarbarometer är det tredje lägsta resultatet någonsin i Sifos snart 50-åriga mätserie.
"Det parlamentariska läget är skakigt, och då spelar opinionsmätningar större roll än de brukar."
Statsminister Stefan Löfven svävar nu alldeles ovanför Socialdemokraternas all-time-low. De enda två S-månader som har varit sämre är december 2011 och januari 2012, alltså alldeles i slutet av Håkan Juholts korta ämbetsperiod.
Stefan Löfven har numera ett standardsvar, när han konfronteras med dåliga siffror: ”Det finns bara en opinionsmätning som gäller, och det är på valdagen”.
Många politiker använder liknande svar för att slippa djupanalysera sina partiers motgångar i väljaropinionen. Och det är sant, för det är bara valresultat som direkt översätts i makt och mandat.
Men det parlamentariska läget är skakigt i Sverige, och då spelar opinionsmätningar större roll än de brukar, och ibland kan de vara destabiliserande. Mätningar kan avgöra om någon vågar ta risken att behöva möta väljarna igen, i ett nyval.
Sverige styrs just nu utifrån decemberöverenskommelsen (DÖ) som har konstruerats för att underlätta för en minoritetsregering att styra.
Men flera borgerliga partiledare pressas av interna opinioner som ifrågasätter DÖ, särskilt M-ledaren Anna Kinberg Batra. Hon har försvarat uppgörelsen, som följer den princip som de borgerliga drev i valrörelsen: att det största blocket ska få regera.
Men om den interna opinionen blir tillräckligt stark kan M-ledningen tvingas tänka om. Och det blir lättare att ta risken om S går dåligt och skillnaden mellan blocken minskar. Det blir också lättare att utmana regeringen med misstroendevotum, om den nonchalerar riksdagsmajoritetens många tillkännagivanden.
Ingen kan påstå att Alliansen är rehabiliterad i den här mätningen, men uppställda bredvid de rödgröna partierna så ser ju borgerligheten i alla fall lite friskare ut än vid valet.
Det finns en annan faktor i den här mätningen som kan destabilisera, genom att DÖ blir mindre attraktivt för de partier som står bakom. Och det är att Sverigedemokraterna växer. SD:s uppgång sedan förra månaden är statistiskt säker, och resultatet i dagens väljarbarometer är det högsta som SD någonsin har nått i Sifo.
I dokumentet som beskriver decemberöverenskommelsen är ett av de viktigaste motiven inte redovisat: att isolera Sverigedemokraterna politiskt. Men fortsätter SD att växa så kommer entusiasmen för DÖ att avta. För ingen skrev under överenskommelsen för att göra Jimmie Åkesson till vinnare i valet 2018.
Källa: SvD
REPLIK. Alliansens prioriterade politiska ställningstagande är ännu att behandla SD som paria. Är detta ett rimligt förhållningssätt? skriver Jan Tullberg i replik till Leif Lewin (6/5).
Leif Lewin > Jan Tullberg
Leif Lewins skrev en artikel i onsdagens DN Debatt vars rekommendation är att de missnöjda moderaterna, ”gammalmoderaterna”, skall acceptera decemberöverenskommelsen som Lewin inte ser några demokratiska brister med.
Man måste tolka honom som att han snarast är för en utökad passivitet från oppositionen till fler frågor än de budgetanknutna. ”Att påverka sakinnehåll och förverkliga sitt program är inte alls oppositionens uppgift … Men sakinflytande är faktiskt inte den rätta belöningen för nedlagda röster. Det är istället en försäkran om att motsvarande tolerans kommer att visas om oppositionen efter nästa val blir störst.” Tolerans är ett missvisande ord – det som avses är passivt stöd.
Den centrala frågan är om den nya DÖ-regeln – mindre minoritetskonstellation skall lägga ner sina röster – är förenlig med gängse demokratisk parlamentarism. Lewin framställer DÖ-regeln som ett normalt inslag vid en minoritetsregering.
Sveriges riksdag har många gånger tillsatt en minoritetsregering med passivt stöd, men det innebär inte att partierna utanför regeringen abdikerar från ansvar och hoppas på nästa val vilket Lewin rekommenderar. Det är regeringens uppgift att undvika en pluralitet i riksdagen mot sin budget, att fler röstar mot än för. Det är inte oppositionens plikt att vara regeringen till lags och bara symboliskt skälla, men inte bita.
Enligt DÖ avstår nu riksdagsmajoriteten från sin rätt att besluta om budgeten och ger regeringen ett frikort. Lewin ser inga problem med detta i sin vurm för en stark regering: ”Regeringen måste kunna få igenom sin budget”. Många undrar säkert om det finns exempel på demokratier där parlamentet överlåter den viktiga makten över budgeten till regeringen.
Vi har nu fått en sorts märklig regeringshybrid: en regering med två partier och en korporerande bas i riksdagen som inkluderar sju av åtta partier. Ett alternativ till detta skulle kunna vara en samlingsregering med större inflytande för Alliansens partier.
Ett tredje alternativ som gammalmoderater och många andra undrar över är varför Alliansen inte satt kvar i regeringsställning och krävde motsvarande passivt stöd av socialdemokraterna då dessa inte har en socialistisk majoritet. Man hade också kunnat välja att syna Löfvens hot om extraval. Alliansens passivitet irriterar dess väljare. Det nu mest aktuella alternativet, att Alliansen söker bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna kommenterar Lewin inte.
Alliansens prioriterade politiska ställningstagande är ännu att behandla SD som paria. Är detta ett rimligt förhållningssätt? Regeringen ger sig på Alliansens hjärtefrågor och allt de presterar som svar är ett motvilligt kvidande. I stället försvarar Allianspartierna fanatiskt en misslyckad migrationspolitik som de är oförmögna att ompröva.
Detta gör att det inte främst är SD som är ett låst enfrågeparti utan Allianspartierna. Kommer de en dag att lyssna på sitt förnuft och sin väljare?
Källa: dn
Moderate kommunalrådet Bo Frank i Växjö vill förbjuda burka, han har jämfört burkor med masker och rånarluvor på sin blogg. Där skrev han på fredagen: "Borde totalförbjudas!! Hör inte hemma i Sverige, Europa, Världen. Bidrar till att de extrema flyttar fram positionerna".
Foto: Remy de la Mauviniere / TT
"Ja, jag uppfattade
det nästan som en form av slaveri. Det känns inte riktigt som vi har Pride-vecka i Växjö. Det är inte önskvärt att det är täckt så att man inte ser ansiktet i offentliga miljöer. Det verkar inte rimligt, inte jämställt i Sverige 2015", säger han till Smålandsposten.
Decemberöverenskommelsen är ifrågasatt av både politiker och näringsliv. Genom den medger alliansens fyra partier att inte heller de förväntar sig egen majoritet framöver, skriver författaren och debattören Thomas Gür.
Den borgerliga alliansens problem med att förklara decemberöverenskommelsens legitimitet för såväl sina partimedlemmar som väljare kan sammanfattas i tre ord:
Vallöftessvek, uppgivenhet, handlingsförlamning.
”Faller överenskommelsen före 2018, är hela uppgörelsen en förlust för alliansens del.”
Det vallöfte som har svikits är det som de fyra partiledarna för alliansen gav i en artikel i DN Debatt den 21 augusti 2014: ”Vi kommer inte att släppa fram en regering som inte har visat att den har förutsättningar att få igenom sitt förslag till statsbudget.” Men det är precis vad alliansen gjort med decemberöverenskommelsen. Alliansen har tillhandahållit förutsättningar för regeringen Löfven att få igenom sin statsbudget, när regeringen inte kunde visa att den hade de förutsättningarna själv.
Hade de borgerliga partiledarna i stället skrivit att de skulle göra sitt yttersta för att ge en regering, som alliansen formellt var i opposition mot, förutsättningar att få igenom sin budget, hade uppgörelsen inte varit ett svek mot det angivna vallöftet.
Uppgivenheten består i att alliansens fyra partier synes ha gett upp hoppet om att de tillsammans kan samla mer än hälften av väljarkåren bakom sig. Och argumentationen för denna hållning utmanar de enklaste kunskaper i matematik. Som ett motiv för vad som några veckor senare skulle bli decemberöverenskommelsen, uppgav alliansens fyra partiledare i en artikel i DN Debatt den 9 december 2014: ”I dag kan inget parti förvänta sig egen majoritet. Inget parti kan heller förvänta sig att sitta i regering ensam.” Därför behövde man finna en långsiktig väg framåt som möjliggjorde minoritetsregeringar som kunde vara säkra på att få igenom sin statsbudget, även om de hade kammarens majoritet mot sig.
Udden i detta resonemang var riktad mot socialdemokratins anspråk att få vara ensamt regeringsparti. Men genom överenskommelsen medger alliansens fyra partier att inte heller de förväntar sig egen majoritet framöver. Hälften av partierna i riksdagen säger alltså att de inte tror att de tillsammans kommer att få över 50 procent av rösterna i framtida val – att de inte var för sig kan samla 12,5 procent av väljarna bakom sitt respektive partis politik. Alliansen har gett upp tanken om väljarmajoriteten, men vill att Socialdemokraterna och Miljöpartiet ändå ska ”släppa fram” den.
Handlingsförlamningen utgörs av att allt fler allianspolitiker, främst moderater, öppet säger att de inte tror att uppgörelsen kommer att hålla till 2022, samtidigt som de anser att den ändå måste fortsätta att gälla. Ett uttalande av Lars-Ingvar Ljungman, ordförande i Skånemoderaterna och tillika valberedningens ordförande, i Di nyligen (23/4), illustrerar denna handlingsförlamning. På frågan om han trodde att decemberöverenskommelsen skulle hålla till 2022 svarade Ljungman:
”Jag tror att politiska realiteter under resans gång kommer att göra att den här decemberöverenskommelsen överges. Det är svårt att peka på vad det skulle kunna vara som slutligen fäller den, men jag är nog tveksam till om den kommer att hålla ända till 2022.”
Samtidigt framhöll Ljungman att decemberöverenskommelsen borde få finnas kvar, eftersom det ”i praktiken inte finns något vettigt alternativ”.
Tanken med överenskommelsen är att om alliansen får möjlighet att bilda en minoritetsregering efter valet 2018, ska den rödgröna oppositionen efterleva den på samma sätt som alliansen i opposition efterlevt den fram till 2018. Endast så kan överenskommelsen rättfärdigas. Det är poängen i den risk som alliansen tar, när den åtar sig att följa decemberöverenskommelsen, om så också i opposition fram till 2022.
Men om decemberöverenskommelsen inte håller till valet 2022, är varje dag som den fortsätter att gälla till skada för alliansen, eftersom alliansen i så fall inte ens har en teoretisk möjlighet att utnyttja uppgörelsen lika länge som de rödgröna. Om den inte skulle hålla fram till valet 2022, och till exempel falla hösten 2021, skulle en eventuell alliansregering bara fått fördelen med att använda sig av överenskommelsen i tre år (från valet 2018), medan de rödgröna fått nyttja den i fyra år (mellan 2014 och 2018).
Faller överenskommelsen före 2018, är hela uppgörelsen en förlust för alliansens del. Detta obeaktat om det finns vettiga alternativ eller inte.
Man behöver därför inte vara en politikens Freeman Dyson för att som väljare se dessa svagheter med decemberöverenskommelsen.
De allianspolitiker som i likhet med Ljungman tror att decemberöverenskommelsen inte kommer att hålla ända till valet 2022, borde således redan denna dag kräva att deras parti frångår den. Genom att fortsätta att upprätthålla en i deras mening dödsdömd överenskommelse, medverkar de till att regeringen Löfven fortfar att gynnas asymmetriskt.
Källa: di
STOCKHOLM Mitt under Moderaternas pressträff om budgeten ställde den 20-åriga sverigedemokraten Alex Singer ett par frågor till Anna-Kinberg Batra – i egenskap av “reporter”. Det är högst relevant att ställa frågorna som inga andra journalister vågar ställa, säger han till Nyheter Idag.
Nedan kan du se videon där Alex Singer ställer frågor till Anna Kinberg Batra
Sverigedemokraten Alex Singer är 20 år gammal och jobbar med SDTV på Sverigedemokraternas kansli. Det är ett arbete som sker inom ramen för kommunikationsavdelningen.
Idag under Moderaternas pressträff valde Singer att göra ett litet ovanligt tilltag – han satte sig som reporter och ställde frågor till Anna Kinberg Batra. Nyheter Idag har talat med Sverigedemokraternas förtäckta skjutjärnsjournalist.
Varför dök du upp på Moderaternas pressträff?
– Jag är ju reporter för SDTV numera så jag ser det som min skyldighet att rapportera om aktuella politiska händelser och ställa relevanta frågor.
Så ni var där med egna videokameror?
– Ja, men jag vet inte om ljudkvalitén på min egen film blev så bra. Men SVT fick med det, det var ju kul.
Var det nervöst att sitta där?
– Nej då, jag är ju rätt säker på min sak. Jag visste att Moderaterna skulle stå där och klaga på hur hemsk regeringens politik är och hur negativa skattehöjningarna kommer vara. Då tycker jag det är relevant att ställa dem mot väggen och fråga varför de inte gör något åt det och lämnar Decemberöverenskommelsen.
Men är det inte ett ovanligt grepp att du jobbar för ett parti och ställer frågor till konkurrerande parti som journalist?
– Ja, alltså jag jobbar ju åt partiets tevekanal och det är högst relevant att ställa frågorna som inga andra journalister vågar ställa, säger Singer kaxigt i telefonen.
Du menar att andra journalister inte gör sitt jobb?
– Ja, jag tycker att de skulle kunna ställa mer frågor om varför Alliansen inte tar sitt ansvar och står upp för sin egen politik.
Vad har du fått för reaktioner från dagens insats?
– De har varit överväldigande positiva, avslutar den unge skjutjärnsjournalisten i telefonen.
Källa: Nyheter Idag
DECEMBERÖVERENSKOMMELSEN Mer demokratiskt sinnade moderater går nu samman för att bekämpa den odemokratiska maktkartellen. I hela tio av 26 länsförbund finns krav på att riva upp DÖ.
Dagens Industri har ringt runt till Moderaternas samtliga 26 länsförbund och i kontrast till ledningen i Stockholm berättar många om en omfattande kritik mot maktkartellen. Medan man i Stockholm håller en lägre profil, är kritiken ute i landet desto mer uttalad.
I Bohuslän har en enig förbundsstyrelse ställt sig bakom två motioner om att riva upp pakten.
”Jag har nog upplevt en hundraprocentig enighet om att decemberöverenskommelsen har spelat ut sin roll och att vi bör ta oss ur den så fort som möjligt”, säger ordföranden Henrik Sundström.
De flesta menar att alternativen till DÖ är att närma sig Sverigedemokraterna eller göra upp med regeringen alternativt Socialdemokraterna. Enligt Sundström finns även alternativet en ren moderatregering eller alliansregering med stöd av Miljöpartiet. Det viktiga nu är att fälla regeringen och tvinga fram en ny talmansrunda, säger han.
Bland de tio länsförbunden där krav på att DÖ rivs upp finns bland andra Stockholm, Skåne och Göteborg. Vissa tror även att kartellen kan komma att brytas upp i förtid på grund av försöket att slopa överskottsmålet – vilket alliansen dock hade chans att tillsammans med SD rösta för att behålla, men där svek man.
Källa: Avpixlat
Politik: Socialdemokraterna vill införa en ny gräddfil till jobben för alla de invandrare som just nu väller in i Sverige från tredje världen.
– De människor som nu flyr till Sverige är ofta unga och välutbildade från mena länderna, påstår arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. "Jo tack med IQ 60"
(Tryckfels Nisse har varit i farten på Åsa Romson's t-shirt, det ska stå "Femenistiskt Avloppsrör")
En gräddfil till jobben för alla de invandrare som just nu kommer till Sverige var något som efterlystes av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) idag, rapporterar Sydsvenskan.
– De människor som nu flyr till Sverige är ofta unga och välutbildade, påstod hon under sitt första maj-tal i Malmö och tillade senare vid en pressträff:
– Det betyder att vi kan få snabbspår för kockar, ingenjörer, tekniker, målare, fordonsmekaniker, elektriker, sjuksköterskor och läkare.
Det nya så kallade "snabbspåret" innebär att invandrarna ska få en gräddfil till nya arbetstillfällen – även om de inte har rätt utbildning eller meriter. Regeringen har redan knutit flera fackförbund och arbetsgivarorganisationer till sig som ställer sig bakom den nya vänsterplanen.
Socialdemokraterna vill exempelvis att invandrare som nyligen kommit till Sverige och som påstår sig vara läkare ska kunna få provjobba som undersköterskor fram tills man hunnit avgöra om de har lämplig yrkeserfarenhet eller ej.
Johansson påstår dessutom att problemet inte är invandrarnas kompetens eller utbildning, utan att vi i Sverige är dåliga på att "validera" de utbildningar som invandrarna säger sig ha.
Källa: FriaTider
Så alla svenska ungdomar som tror att de ska få ett jobb efter sin utbildning glöm det. Ni får allt bo hemma hos pappa och mamma i många år till, det kommer våra politiker att se till. Raketforskarna från mena länderna ska ha sitt först, det är vad regeringen och våra IQ befriade politiker vill.
Grattis till er 87% som får ha era ungar hemma tills dom fyller 45+ och till er 13% säger jag! "Jag lider med er som inte får något jobb"
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 | |||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
|
Alla bidrag är välkommna, stora som små, så att bloggen kan hållas igång!
Swisha till: 0730708892