Anders Leander i MÖNSTERÅS

Inlägg publicerade under kategorin Bank

Av Anders Leander - Onsdag 13 juni 15:49



En enig Riksbankskommitté konstaterar att kontanter fortfarande är viktiga för småföretag, föreningar och privatpersoner. De anser vidare att Riksdag och regering bör ta aktiv ställning för kontanterna.

I delbetänkandet Tryggad tillgång på kontanter som överlämnades till finansmarknadsminister Per Bolund (MP) igår står det att de banker som erbjuder betalkonton och har en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i hela landet.

Förslagen presenterades på DN Debatt (11/6) och kritik riktas mot storbankerna:
Kontanterna kan inte tillåtas avvecklas av privata aktörer innan ett sådant ställningstagande görs. Därför föreslår en enig Riksbankskommitté att de stora bankerna ska ges ett ansvar att säkerställa rimlig tillgång till tjänsterna kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.

Storleksgränsen innebär att endast banker med nationell täckning och som är systemviktiga för kontantkedjan omfattas av de föreslagna kraven, enligt författarna.
Det ska vara en ?rimlig tillgång och det innebär att runt 99 av 100 svenskar ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för såväl kontantuttag som dagskassehantering.

Hur det ska ske står det bankerna fritt att själva avgöra men öppettider och priser för tjänsterna måste vara rimliga.

Kommittén riktade vidare kritik mot bankerna och säger att ?det inte är rimligt? för bankerna att frånsäga sig ansvaret att hantera kontanter, särskilt mot bakgrund av att det är ett lagligt betalningsmedel.

Uppfyller de berörda bankerna inte kraven kan de få ?ekonomiskt kännbara sanktioner?.
Frågan om det kontantfria samhället undersöktes av det granskande Samhällsmagasinet i dokumentären. Kriget mot kontanterna som publicerades i våras:

ANNONS
Av Anders Leander - 28 december 2015 18:15



Kampanjen Vollgeld initiative i Schweiz har samlat in över 120 000 underskrifter för en folkomröstning som kan förbjuda privata banker att skapa pengar ur tomma intet.

 

 

 

 

 

Detta rapporterar The Telegraph. Den schweiziska regeringen bekräftade på torsdagen att en folkomröstning ska äga rum i frågan, efter att mer än 120 000 personer har skrivit under en ansökan om att den schweiziska centralbanken ska ha all makt att skapa pengar i det finansiella systemet.

 

Kampanjen – som leds av Swiss Sovereign Money Movement – mera känd som Vollgeld initiative – bildades för att förhindra finansiella spekulationer. Detta genom att kräva att privata banker har 100 procents täckning för utlåning.

 

”Bankerna kommer inte att kunna skapa pengar själva längre, de kommer bara att kunna låna ut pengar som de har från sparare eller från andra banker eller till och med, om det behövs, pengar som den schweiziska centralbanken har gett dem”, skriver kampanjorganisationen i ett pressmeddelande på sin hemsida.

 

Enligt den schweiziska modellen för direktdemokrati kan en folkomröstning äga rum om en ansökan samlar in minst 100 000 signaturer inom en 18-månadersperiod. Om privata banker förbjuds att skapa pengar, kommer den schweiziska nationalbanken att få monopol på fysiskt och elektroniskt skapande av pengar i framtiden.

 

”Men frågan om hur nya pengar förs in i ekonomin ligger hos regeringen”, menar Vollgeld initiative.

 

Att begränsa skapande av pengar till centralbankerna föreslogs redan på 1930-talet. Idén stöddes av den välkände amerikanske ekonomen Irving Fischer som menade att det var ett sätt att stoppa lånebubblor och förhindra att privata banker ägnar sig åt oansvarig utlåning.

 

Inom modern marknadsekonomi har centralbanker endast makt över skapandet av sedlar och mynt, men inte skapandet av alla pengar i det finansiella systemet, vilket gör att privata banker kan skapa pengar när en lånekredit beviljas. I det nuvarande finansiella systement kan centralbanker påverka pengamängden genom penningpolitik och regleringar.

 

Den schweiziska centralbanken, SNB, etablerades 1891 med exklusiv rätt att skapa pengar genom sedlar och mynt. Men över 90 procent av de pengar som cirkulerar i Schweiz existerar numera genom ”elektroniska pengar” skapade av privata banker – inte genom den schweiziska centralbankens försorg.

 

 

 

 

 

”På grund av uppkomsten av elektroniska betalningstransaktioner har bankerna återfått möjligheten att skapa sina egna pengar. Det beslut som fattades av folket 1891 har fallit i glömska”, menar Vollgeld initiative.

 

Att hålla folkomröstningar om penningsystemet är ingen ny företeelse i Schweiz. Förra året ägde en folkomröstning rum i landet där mer än 78 procent av väljarna röstade emot en lag om att centralbanken skulle öka sina guldreserver från nuvarande 7 procent till 20 procent.

 

Till skillnad från folkomröstningen om guldreserverna – som mera betraktades som sätt att återinföra guldstandarden i Schweiz – har ekonomer stött tanken på att pengar ska skapas av centralbanken, som ett sätt att stabilisera den schweiziska ekonomin och förhindra allt för hög kredittillväxt.

 

2008 kraschade banksystemet på Island efter att privata banker skapat sina egna pengar – därefter lämnade Island det finansiella system där privata banker tillåts att skapa pengar ur tomma intet – och satte därmed punkt för det som kallas “fractional reserve banking”.

Den schweiziska regeringen har ännu inte fastställt något datum för folkomröstningen.

 

Det där med att bankirer skall kunna fängslas om de bedrar nationer och dess folk är självklart. T o m aktieägarna bör kunna straffas på något sätt, d v s i varje fall deras representanter, alltså bankens styrelseledamöter. Är banken ett dotterbolag, så bör självklart ägandekedjan uppåt kunna ställas till svars (styrelseledamöterna). 

 

 

 

Källa:     d-intel

 

 

ANNONS
Av Anders Leander - 28 september 2015 04:45




Hela 1745 miljarder kronor som inte finns eller som aldrig har existerat, har banken lånat ut till svenska folket??

 

HUR ÄR DETTA MÖJLIGT???



 


Från filmen Godheten, som Svt valde att stoppa på mycket tveksamma grunder;






NÄR SKA DET SVENSKA KORTHUSET TRILLA IHOP, DET ÅTERSTÅR ATT SE!!



Av Anders Leander - 1 maj 2015 08:00



Enligt före detta finansministern Anders Borg är det inget snack om saken - vi kommer få en tillgångsprisbubbla och den spricker inom några år.



  

Tidigare finansministern Anders Borg. Foto: Izabelle Nordfjell / TT



Anders Borg anser att de låga räntorna i flera länder, inklusive Sverige, är ett ”experiment” som pågår och som världen inte har en aning om vad det innebär.


- Det finns en väldigt stor risk att pengar börjar jaga tillgångar och att vi får en tillgångsprisinflation, säger han till Affärsvärlden.


Problemet går dock att lösa med makroinstrument, menar Anders Borg. Det ska bland annat ske genom att ha mer kapital i bankerna, höja amorteringskravet och sänka ränteavdraget.

Enligt Anders Borg håller vi på att bygga upp en kraftig tillgångsprisbubbla.


- Man ska aldrig underskatta hur länge en obalans kan byggas upp och man ska aldrig underskatta hur snabbt den sedan dras ihop, säger Anders Borg.


Han anser att vi befinner oss i ett tidigt skede i den globala återhämtningen. Han tror därför att vi lär få se minst ett till två år av hygglig tillväxt framöver - men till sist kommer tillgångprisbubblan att spricka.


- Alla sådana här smällar har kommit på något område där man inte hade tänkt sig. Och den kommer framförallt inte där den slog till förra gången.




Källa:    affärsvärlden




SNART RYKER SVENSKARNAS BESPARINGAR PÅ BANKERNA, SEN RYKER HANS SOMMARSTUGA!


DETTA ÄR NÅGONTING JAG TROR KOMMER ATT HÄNDA INOM TIDSRAMEN 3-4 ÅR KANSKE TIDIGARE.


SYND BARA OM DESSA 13% SOM RÖSTADE ANNORLUNDA!


HAR DU STÅLAR PÅ BANKEN SÅ TA UT DOM OCH GÖM DOM I MADRASSEN!!




Av Anders Leander - 30 april 2015 20:45



En av de vanligaste läsarfrågorna som jag får när det gäller investeringar är kring garantier. Frågorna brukar ofta lyda ”hur säkert är det här?” eller ”är jag garanterad avkastningen”?. Självklart är oftast svaret nej. Ingen risk, ingen avkastning. Jämförelsen görs dock ofta felaktigt mot bankkontot som man anser vara säkert. Problemet är att det är en myt…



  



Där är några saker som jag tycker förtjänar lyftas flera gånger eftersom vi vanliga medborgare blir, om inte lurade, så i alla fall vilseledda. En av de här sakerna gäller pengar som vi har på banken på bankkonton och i våra pensioner. Ofta förlitar vi oss på ”insättningsgarantin” som någon slags helig garanti som ser till att våra pengar är säkra. Där är framförallt två problem med pengar på bankkontot.


Problem #1 – Ny EU-lagstiftning gällande ”bail-ins”


Vid förra finanskrisen myntades begreppet ”bail-out” när en bank skulle räddas. När banken kom på obestånd så grep staten in och lånade ut pengar/tog över banken så att banken klarade sig. Det döptes till bail-out eftersom banken hjälptes ur problemen av oss skattebetalare. Där finns dock ett antal uppenbara nackdelar med det här systemet, inte minst för skattebetalarna men också för bankens ägare som i värsta fall förlorar hela sitt ägande då staten tar över banken.



Det är några av anledningarna till att man 2013 på Cypern experimenterade med en annan lösning. Istället för att staten skulle gå in och rädda, så skulle bankerna kunna vända sig inåt och ta över sina kunders tillgångar – en så kallad bail-in. Det blev ett väldigt liv när de cypriotiska bankerna skulle konfiskera kontoinnehav överstigande 100 000 €.



Den som är konspiratorisk lagd kan luta sig på ryktena som sade att enda anledningen till att det inte blev av var för att många ryssar hade pengar på Cypern och Putin inte var så positiv till förslaget. Jag har inga belägg för det, men det verkar inte orimligt.



I alla fall, det gick lite mer än ett år, men experimentet har inte släppts. För flera ekonomer var det det initiala försöket på hur man i framtiden ska rädda banker. Den 12:e december 2013 släppte EU ett pressmeddelande med titeln: ”Deal reached on bank “bail-in directive””:


”Parliament and Council Presidency negotiators reached a political agreement Wednesday on the draft bank recovery and resolution directive, the first step towards setting up an EU system to deal with struggling banks. This directive will introduce the “bail-in” principle by January 2016, thereby ensuring that taxpayers will not be first in line to pay for bank failures.”


Nu i höstas (10/11) släppte av Financial Stability Board en rapport med titeln: ”Adequacy of loss-absorbing capacity of global systemically important banks in resolution” som byggde vidare på resonemangen och som är i grunden en slags handbok för hur finansiella kriser ska lösas. Den är lite oklar och jag har inte haft möjlighet att helt sätta mig in i det, men Cornucopia skriver på sin hemsida följande:


”[…]Bankernas rätt att beslagta kundernas tillgångar i svensk del i praktiken i första hand pensionssparandet i fonder, eventuellt inklusive medel hos fonder via PPM. Konton med insättningsgaranti ska fortfarande ha insättningsgaranti även hos Nordea, men kan nu helt legalt beslagtas av Nordea, helt eller delvis, utan konkurs. Förut har det i praktiken krävts konkurs.[…]”


I praktiken betyder det att banken ska räddas genom att spararnas pengar används, inte statens. En banks förmåga att betala skulder med andras pengar kallas: Total Loss Absorbency Capacity (TLAC). Oförsäkrade tillgångar, pensionsfonder och konton med lång bindningstid är TLAC. En bank som är nära konkurs kan ta de medlen och betala sina skulder med dem. Dock så säger de också att i ett läge där den ursprungliga TLAC inte räcker till kan också andra medel räknas in i TLAC. I slutändan kan en bank i ”resolution” alltså lägga beslag på alla pengar som hanteras av banken.



I dagsläget gäller det här framförallt Nordea och Danske Bank. Men även fler banker såsom Swedbank och SEB kan komma att beröras av de nya reglerna inom kort.


Problem #2 – Inflation


Det andra problemet som jag har skrivit om så många gånger gäller inflation. Även om dina pengar överlever nästa bankkris – notera att FSB i sin rapport inte skriver ”om” nästa bankkris kommer utan de använder uttrycket ”när” – så kommer dina pengar att drabbas av inflation. Det kan inte ha undgått någon att vi har stora problem i Sverige just nu för att inflationen är 0 % eller till och med under 0 %. Målet som riksbanken har, är ju att det ska ligga på 2 % per år.

Vad betyder det i praktiken?



Jo, att staten vill att våra pengar ska minska i värde med 2 % per år. Att 100 kr i början av året ska nästa år bara vara värda (eller ha en köpkraft motsvarande) 98 kr. Där finns nämligen ett antal fördelar för staten i att pengarna minskar i värde – särskilt om staten är belånad. Nedanstående diagram visar värdet på 10 000 kr efter 25 år med en årlig inflation på 2 %, 3 % och 4 %.




  



Nej, pengarna är alltså inte ens säkra på ett bankkonto

Jag vet inte hur det är för dig, men när jag upptäckte det här för något år sedan så blev jag förbannad. För det kändes som att man hade blivit lurad och att det inte är schysst. Särskilt när man läser t.ex chefsekonomen Johan Hansings uttalande efter beslutet om bail-in:


”– Vår inställning till den här processen är i grunden positiv. Vi tycker det är självklart att om en bank får problem ska banken i största möjliga mån kunna hantera problemen utan att staten ska behöva gå in med medel.” Johan Hansing


Jag tycker att Stefan Koch, ETC:s ekonomiskribent fångar det bra i sitt svar på frågan ”Vad tror du kommer att hända vid en bankkris?”:


”– Jag tror att folk kommer bli helt galna när det händer. Vi kunde se det på Cypern 2013 där man hade som förslag att ta spararnas pengar för att rädda kvar bankerna. Det blev stora demonstrationer och en lösning som innebar en slags mellanväg där de med sparkapital över 100 000 euro fick betala en del. När det börjar pratas om privatpersoners bankkonton som dessutom tillhör medelklassen blir det ett himla liv.” Stefan Koch


Tro sören det. Om jag hade varit omedveten om det här och sedan plötsligt hade upptäckt att banken tog mina pengar – som jag dessutom upplevde som säkra – för att de inte hade skött sin verksamhet då hade jag också kastat sten och protesterat på gatan.


Vad är det man ska göra med sina pengar då?


Tyvärr finns där ju inget entydigt svar, men jag tror att för det första så behöver man sluta att relatera till sina pengar som säkra på bankkontot eller hos banken. Det tror jag är det viktigaste.



I nästa steg så tror jag på att man ska sprida ut sina pengar på fler ställen och i flera olika tillgångar. I RikaTillsammans-portföljen som jag skriver mycket om här på bloggen så rekommenderar jag minst fyra olika tillgångsslag – aktier (framförallt fonder), obligationer, guld/silver och kontanter.



Jag tror också på att sprida ut dessa pengarna hos olika aktörer och banker. Jag tror även på att ha en mindre del fysiskt i form av kontanter och t.ex guld. Efter att ha läst Harry Brownes bok ”Fail-safe investing” förra veckan så tror jag också på att ha en del pengar utomlands.


Relaterade artiklar på bloggen



Externa källor:




Källa:   Rikatillsammans



Presentation


Anders Leander i Mönsterås

INFO OM BLOGGEN

Detta är en Nationalistisk blogg och inget annat, oavsett vad tidningar och media skriver "en blogg som återskapar artiklar som media och tidningar inte vill att du ska läsa"
scriptkoder.com

Translate blogg

Här kan du fråga mig

42 besvarade frågor

Skicka ett email till mig!

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Sök på Google

Läsvärda Bloggar

Kommentera eller fråga mig!

Skriv gärna på kommentarsfältet eller ställ en fråga till mig...
scriptkoder.com

Sök i bloggen

Inlägg

Senaste kommentarerna

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Anders Leander i MÖNSTERÅS med Blogkeen
Följ Anders Leander i MÖNSTERÅS med Bloglovin'

Gästbok

MediaCreeper

MediaCreeper

Bidrag till bloggen

Alla bidrag är välkommna

Swisha till:  0730708892

SWEXIT

           SVERIGE UT UR EU 


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se