Anders Leander i MÖNSTERÅS

Inlägg publicerade under kategorin Ekonomi

Av Anders Leander - 12 september 2015 11:45



STOCKHOLM: Hundratals miljoner av Svenska skattebetalares biståndspengar har använts till att sprida svensk socialdemokrati och fackföreningsrörelse. Det visar en granskning som nyligen publicerats av PR konsulten och bloggaren Rebecca Weidemo Uvell.



 



Sveriges skattefinansierade bistånd uppgick förra året till 27,5 miljarder kronor. En summa som tillsammans med andra faktorer såsom migration och handel lägger oss på andra plats i världen av de som skänker mest per capita enligt FNs Global development index.


Arbetarrörelsens organisationer kasserar ut 1,4 miljarder under en mandatperiod

En granskning som nyligen publicerats på Rebecca Weidmo Uvells hemsida visar nu att 358 miljoner kronor av de svenska biståndspengarna förra året betalades ut till tre stycken organisationer med starka kopplingar till den svenska arbetarrörelsen.


En av dessa är Olof Palmes internationella center som verkar för att sprida socialdemokratin och fackföreningsrörelsen i världen. De övriga två är LO / TCO biståndsnämnd numera “Union to Union,” samt “We effect” tidigare kallat Kooperation utan gränser. Tillsammans har dessa tre organisationer under en mandatperiod kunnat utkassera 1,4 miljarder av det skattefinansierade biståndet.


“Pengarna går till bland annat stärkt demokrati, utbildning, hälsa och rädda liv. Ingenstans på Sidas hemsida står det något om politik, organisering eller facklig opinionsbildning.” skriver Uvell. När Nyheter idag kontrollerar Uvells uppgifter förefaller de vara korrekta. Ingenstans finner vi information som säger att det är ett mål för Sida att främja svensk socialdemokrati eller fackföreningsrörelse internationellt. Det enda vi kan finna är att organisationen skall främja demokratisk utveckling och jämställdhet.


“Stödja bildandet av socialdemokratiska systerpartier”

På den egna hemsidan skriver Sida själva om urvalsprocessen gällande vilka som beviljas pengar.

“Bedömningen som har gjorts handlar om vilka organisationer som bäst kan bidra till målen för Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället och genom sitt arbete bidra till ett livskraftigt och pluralistiskt civilt samhälle i utvecklingsländer. Fokus ligger på ett effektivt rättighetsbaserat arbete för minskad fattigdom i alla dess dimensioner”, står att läsa på hemsidan.


Olof Palmes internationella center definierar syftet med den egna verksamheten i en linje som förefaller stå i strid med Sidas verksamhet. Det står att de ska “stödja bildandet av socialdemokratiska systerpartier runt om i världen” samt “informera och bilda opinion för internationell solidaritet”.



 



Palmecentret är visserligen den enda av de organisationer som ingår i Sidas ramavtal som har en direkt partianknytning. På sin hemsida skriver dock Palmecentret uttryckligen att man bedriver ett tätt samarbete med både Union to union och We effect. “Mycket smart att dela upp det i tre separata för att maximera mängden skattemedel de kan lägga på opinionsbildning för S och LO”, skriver Uvell i sin artikel.


Frikostiga löner och renoveringar

I Olof Palmecentrets årsredovisnng för 2014 framgår att av de under året totalt spenderade 142 miljonerna kom 94 procent från de svenska skattebetalarna. Förutom löner och ersättningar till ordförande Vanja Lundby Wedin och de övriga totalt 24 kvinnliga och 14 manliga anställda, en kostnad som uppgick till över 14 miljoner kronor, är en helrenovering av kansliets lokaler i Stockholm med tillhörande nya möbler, något av det som svenska skattebetalare bekostat med sina biståndspengar. Organisationen själv är skattebefriad enligt skatteverkets regler då den räknas som “samhällsnyttig”.



 



Rebecca Weidemo Uvell menar att hon personligen inte har något emot att Socialdemokraterna och LO arbetar globalt för att skapa fler socialdemokrater och fackförbund, men att detta inte är något som svenska skattebetalare bör behöva betala. “Bara kostnaden för vad de tre ramorganisationerna som alla är socialdemokratiska får av Sida per år räcker till att anställa 761 nya lärare ett helt år”, konstaterar Uvell i sin blogg.


Rebecca Uvell granskar även slöseri med skattemedel genom sin roll som Slöseriombudsman. Det är en verksamhet du kan stödja genom att bli medlem i skattebetalarnas förening. Här kan du ansöka om medlemsskap.

Nyheter Idag har sökt informationsansvarig på Sida för en kommentar utan resultat.

 

 

 

Källa & Länk:  NyheterIdag 



Av Anders Leander - 5 september 2015 07:45



Kommunistdiktaturen och världens enda nekrokrati, Nordkorea, har en skuld till Sverige på över 2,6 miljarder kronor. En skuld som Olof Palmes godtrogna och kommunistälskande s-regering gjort sig skyldiga till.
 
 
 


Men detta till trots så skänker svenska staten 40 miljoner skattekronor i bistånd till Nordkorea - varje år!

Klicka gilla om du vill att Sverige ska sluta betala bistånd till diktaturer!...

Källor:

http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Korea/Sverige-och-Korea/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19451305.ab

http://www.svd.se/meddela-kim-jong-un-att-vi-har-fatt-nog/om/debatt
 
 
 
 
 
Av Anders Leander - 28 juli 2015 10:00



De sparare som planerar att använda sina pengar inom kort bör sälja sina aktier.

Det säger sparekonomer med anledningen av Greklandskaoset.



 

Foto: Remy de la Mauviniere / TT



De avbrutna förhandlingarna mellan Grekland och långivarna och den kommande folkomröstningen om grekiska reformer skapar oro på börserna. Det ger privata sparare anledning att agera, kanske redan i dag, måndag.


– Jag tror att vi kommer att få se skakiga börser tills vi ser vad det här tar vägen, med folkomröstningen på söndag som första milstolpe. Om man har pengar i aktier eller aktiefonder som man behöver inom den närmaste tiden så skulle jag plocka hem en del av pengarna, säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia.

Om man har pengar i aktier eller aktiefonder som man behöver inom den närmaste tiden så skulle jag plocka hem en del av pengarna.

 

Maria Landeborn tror på fortsatt turbulens och ett möjligt slutresultat med ett börsfall på upp till 10 procent. Hon menar också att nedgången påverkar sparare i både svenska aktiefonder och i Europafonder.


– Trots att det är en kris som rör euroområdet har vi sett en nedgång i Asien.

I morgon löper Greklands tid ut för betalningen till Internationella valutafonden, IMF.


När ska man sälja?


– Tajmingen är alltid svår, men då tycker jag att man ska se till att vi har haft en väldigt kraftig börsuppgång de senaste åren. Man kan lika gärna sälja i dag, som en annan dag den här veckan.


Kan vi vänta oss en ytterligare börsnedgång i morgon?


– Om Grekland inte kan betala så lär det komma nya börsnedgångar. För den som har fonder ska man tänka på att det finns olika brytpunkter för när en säljorder går igenom. Men ingen vet hur det går i morgon, tisdag, och IMF kan ge Grekland ytterligare 30 dagar. Så sett i det perspektivet kan det vara svårt att tajma exakt när man ska sälja.

Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, är inne på samma spår.


– Ska du använda pengarna inom tre månader är det dags att sälja eftersom Grekland kan stöka till det ordentligt. Och då vill du inte se att din reskassa försvinna. Men sedan tycker jag inte att man ska ha kortsiktigt sparande på börsen i första läget.


Samtidigt menar Claes Hemberg att snittsvensken har för lite aktier på börsen och att det kan vara läge att i stället köpa aktier till det mer långsiktiga sparandet.


– Snittspararen har lite aktier och är ganska bra rustade för en nedgång, men dåligt rustade för en uppgång om det blir en lösning. För det långsiktiga sparandet är det köpläge.


– Om man sparar på längre sikt så skulle jag sitta stilla i båten. Greklands ekonomi står för under 2 procent av Europas BNP. Det är svårt att överblicka konsekvenserna om Grekland faktiskt skulle gå ur, men jag har svårt att se att Sverige skulle dras ner av det, säger Maria Landeborn.


Maria Landeborns råd att vara passiv gäller även räntefonder, eftersom de inte kommer att påverkas av Greklandskrisen i samma utsträckning som aktiefonder.

 

 

 Källa & Länk:  SvD Näringsliv


 



Av Anders Leander - 12 maj 2015 18:16



Idag presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport över regeringens finanspolitik. Och deras slutsatser var nog inte riktigt vad regeringen ville höra.



  

Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT



Nu är det dags att dra åt den finanspolitiska svångremmen. Det menar Finanspolitiska rådet som i sin rapport ”Svensk Finanspolitik” skriver att finanspolitiken nu bör sträva efter att hämta igen de underskott som uppstått under lågkonjunkturen.


”Det är alltid frestande att avstå från nödvändiga budgetförstärkningar i en återhämtningsfas. Men en förutsättning för att en aktiv stabiliseringspolitik ska vara förenlig med hållbara offentliga finanser är att underskotten återtas när konjunkturen vänder”, skriver Finanspolitiska rådet.




Vidare skriver de att enligt regeringens plan kommer budgeten att vara nära balans först 2018 vilket inte är i linje med överskottsmålet. Regeringens åtagande att alla reformer ska vara finansierade enligt krona-för-krona principen tycker de inte är tillräckligt för att tillgodose ramverkets krav. För att regeringen ska leva upp till överskottsmålet krävs det även ett löfte om att inte lånefinansiera oförutsedda utgiftsökningar.


Finanspolitiska rådet anser därmed att de svaga planerade förbättringar av det finansiella sparandet mellan 2016-2018 tillsammans med bristen på åtaganden om att finansiera oförutsedda utgiftsökningar är ett brott mot det finanspolitiska ramverket.




Källa:   di.se




Av Anders Leander - 12 maj 2015 18:00



Det finns fortfarande människor i vårt land som tror att våra politiker är bättre än i andra länder. Varken höger eller vänster i Sverige har åstadkommit en pol...itik för pensionärer som är värt namnet. De har bara skaffat sig fördelar själv.



  



Det skulle vara hur lätt som helst att lyfta våra fattigpensionärer till en drägligare nivå genom att göra som det som stora Tyskland har gjort.




Av Anders Leander - 3 maj 2015 08:29



Senast sista april måste asylboendet i Viskan vara tömt. Det står klart sedan avtalets ägare meddelat att de inte tänker fortsätta driva anläggningen.



  



Beskedet om den plötsliga stängningen av det tämligen nyöppnade asylboendet i Viskan nådde kommunledningen under torsdagen i förra veckan.


– Jag fick ett mejl fån Migrationsverket i slutet av förra veckan där de meddelade vad som var på gång, säger kommunalråd Sten-Ove Danielsson.


I mejlet berättar biträdande enhetschefen för Migrationsverkets mottagningsenhet i Sundsvall, Tobias Brännlund, att det företag man har avtal med om Viskan inte vill fortsätta driva anläggningen, och att Migrationsverket inte kan kräva att de förlänger avtalet.


Läs mer: Anstalten blir tillfälligt flyktingboende


– Detta betyder att anläggningen måste tömmas senast torsdag 30 april. Vi kollar nu igenom platssituationen i landet och ser var det finns lediga platser. Cirka 127 asylsökande berörs, skriver Tobias Brännlund.


Beskedet från fastighetsägaren Ekebydalsborgen AB är dock att man har som ambition att fortsätta bedriva asylboende i Viskan, men att den underleverantör som hade avtalet med Migrationsverket inte längre var intresserade av att vara med på resan.


– Vi försökte undvika att det skulle bli så här in i det längsta, men tyvärr så kom vi inte fram till någon lösning, säger Ekebydalsborgens vd Richard Liu.


Läs också: Anstalten klar för att ta emot flyktingar


I stället för fortsatt samarbete så har han nu gått in med en egen ansökan om att få bedriva verksamheten, och där ett besked från Migrationsverket väntas komma inom några veckor.

– Om vi får tilldelningen så blir det från 21 maj som vi kan öppna igen, så under tiden får vi försöka åtgärda lite saker som finns att göra, säger Richard Liu.


En åtgärd som vi tidigare berättat om är att ett kontorshus på området ska byggas om för att skapa ytterligare platser. Ett projekt som fortfarande är aktuellt men ligger längre fram i tiden.


Läs mer: Vill ha fler asylsökande till Viskan


– Men vi har som ambition att vi ska ha landets bästa asylboende, slutar Richard Liu.




Källa:   ST




Av Anders Leander - 1 maj 2015 08:00



Enligt före detta finansministern Anders Borg är det inget snack om saken - vi kommer få en tillgångsprisbubbla och den spricker inom några år.



  

Tidigare finansministern Anders Borg. Foto: Izabelle Nordfjell / TT



Anders Borg anser att de låga räntorna i flera länder, inklusive Sverige, är ett ”experiment” som pågår och som världen inte har en aning om vad det innebär.


- Det finns en väldigt stor risk att pengar börjar jaga tillgångar och att vi får en tillgångsprisinflation, säger han till Affärsvärlden.


Problemet går dock att lösa med makroinstrument, menar Anders Borg. Det ska bland annat ske genom att ha mer kapital i bankerna, höja amorteringskravet och sänka ränteavdraget.

Enligt Anders Borg håller vi på att bygga upp en kraftig tillgångsprisbubbla.


- Man ska aldrig underskatta hur länge en obalans kan byggas upp och man ska aldrig underskatta hur snabbt den sedan dras ihop, säger Anders Borg.


Han anser att vi befinner oss i ett tidigt skede i den globala återhämtningen. Han tror därför att vi lär få se minst ett till två år av hygglig tillväxt framöver - men till sist kommer tillgångprisbubblan att spricka.


- Alla sådana här smällar har kommit på något område där man inte hade tänkt sig. Och den kommer framförallt inte där den slog till förra gången.




Källa:    affärsvärlden




SNART RYKER SVENSKARNAS BESPARINGAR PÅ BANKERNA, SEN RYKER HANS SOMMARSTUGA!


DETTA ÄR NÅGONTING JAG TROR KOMMER ATT HÄNDA INOM TIDSRAMEN 3-4 ÅR KANSKE TIDIGARE.


SYND BARA OM DESSA 13% SOM RÖSTADE ANNORLUNDA!


HAR DU STÅLAR PÅ BANKEN SÅ TA UT DOM OCH GÖM DOM I MADRASSEN!!




Av Anders Leander - 30 april 2015 20:45



En av de vanligaste läsarfrågorna som jag får när det gäller investeringar är kring garantier. Frågorna brukar ofta lyda ”hur säkert är det här?” eller ”är jag garanterad avkastningen”?. Självklart är oftast svaret nej. Ingen risk, ingen avkastning. Jämförelsen görs dock ofta felaktigt mot bankkontot som man anser vara säkert. Problemet är att det är en myt…



  



Där är några saker som jag tycker förtjänar lyftas flera gånger eftersom vi vanliga medborgare blir, om inte lurade, så i alla fall vilseledda. En av de här sakerna gäller pengar som vi har på banken på bankkonton och i våra pensioner. Ofta förlitar vi oss på ”insättningsgarantin” som någon slags helig garanti som ser till att våra pengar är säkra. Där är framförallt två problem med pengar på bankkontot.


Problem #1 – Ny EU-lagstiftning gällande ”bail-ins”


Vid förra finanskrisen myntades begreppet ”bail-out” när en bank skulle räddas. När banken kom på obestånd så grep staten in och lånade ut pengar/tog över banken så att banken klarade sig. Det döptes till bail-out eftersom banken hjälptes ur problemen av oss skattebetalare. Där finns dock ett antal uppenbara nackdelar med det här systemet, inte minst för skattebetalarna men också för bankens ägare som i värsta fall förlorar hela sitt ägande då staten tar över banken.



Det är några av anledningarna till att man 2013 på Cypern experimenterade med en annan lösning. Istället för att staten skulle gå in och rädda, så skulle bankerna kunna vända sig inåt och ta över sina kunders tillgångar – en så kallad bail-in. Det blev ett väldigt liv när de cypriotiska bankerna skulle konfiskera kontoinnehav överstigande 100 000 €.



Den som är konspiratorisk lagd kan luta sig på ryktena som sade att enda anledningen till att det inte blev av var för att många ryssar hade pengar på Cypern och Putin inte var så positiv till förslaget. Jag har inga belägg för det, men det verkar inte orimligt.



I alla fall, det gick lite mer än ett år, men experimentet har inte släppts. För flera ekonomer var det det initiala försöket på hur man i framtiden ska rädda banker. Den 12:e december 2013 släppte EU ett pressmeddelande med titeln: ”Deal reached on bank “bail-in directive””:


”Parliament and Council Presidency negotiators reached a political agreement Wednesday on the draft bank recovery and resolution directive, the first step towards setting up an EU system to deal with struggling banks. This directive will introduce the “bail-in” principle by January 2016, thereby ensuring that taxpayers will not be first in line to pay for bank failures.”


Nu i höstas (10/11) släppte av Financial Stability Board en rapport med titeln: ”Adequacy of loss-absorbing capacity of global systemically important banks in resolution” som byggde vidare på resonemangen och som är i grunden en slags handbok för hur finansiella kriser ska lösas. Den är lite oklar och jag har inte haft möjlighet att helt sätta mig in i det, men Cornucopia skriver på sin hemsida följande:


”[…]Bankernas rätt att beslagta kundernas tillgångar i svensk del i praktiken i första hand pensionssparandet i fonder, eventuellt inklusive medel hos fonder via PPM. Konton med insättningsgaranti ska fortfarande ha insättningsgaranti även hos Nordea, men kan nu helt legalt beslagtas av Nordea, helt eller delvis, utan konkurs. Förut har det i praktiken krävts konkurs.[…]”


I praktiken betyder det att banken ska räddas genom att spararnas pengar används, inte statens. En banks förmåga att betala skulder med andras pengar kallas: Total Loss Absorbency Capacity (TLAC). Oförsäkrade tillgångar, pensionsfonder och konton med lång bindningstid är TLAC. En bank som är nära konkurs kan ta de medlen och betala sina skulder med dem. Dock så säger de också att i ett läge där den ursprungliga TLAC inte räcker till kan också andra medel räknas in i TLAC. I slutändan kan en bank i ”resolution” alltså lägga beslag på alla pengar som hanteras av banken.



I dagsläget gäller det här framförallt Nordea och Danske Bank. Men även fler banker såsom Swedbank och SEB kan komma att beröras av de nya reglerna inom kort.


Problem #2 – Inflation


Det andra problemet som jag har skrivit om så många gånger gäller inflation. Även om dina pengar överlever nästa bankkris – notera att FSB i sin rapport inte skriver ”om” nästa bankkris kommer utan de använder uttrycket ”när” – så kommer dina pengar att drabbas av inflation. Det kan inte ha undgått någon att vi har stora problem i Sverige just nu för att inflationen är 0 % eller till och med under 0 %. Målet som riksbanken har, är ju att det ska ligga på 2 % per år.

Vad betyder det i praktiken?



Jo, att staten vill att våra pengar ska minska i värde med 2 % per år. Att 100 kr i början av året ska nästa år bara vara värda (eller ha en köpkraft motsvarande) 98 kr. Där finns nämligen ett antal fördelar för staten i att pengarna minskar i värde – särskilt om staten är belånad. Nedanstående diagram visar värdet på 10 000 kr efter 25 år med en årlig inflation på 2 %, 3 % och 4 %.




  



Nej, pengarna är alltså inte ens säkra på ett bankkonto

Jag vet inte hur det är för dig, men när jag upptäckte det här för något år sedan så blev jag förbannad. För det kändes som att man hade blivit lurad och att det inte är schysst. Särskilt när man läser t.ex chefsekonomen Johan Hansings uttalande efter beslutet om bail-in:


”– Vår inställning till den här processen är i grunden positiv. Vi tycker det är självklart att om en bank får problem ska banken i största möjliga mån kunna hantera problemen utan att staten ska behöva gå in med medel.” Johan Hansing


Jag tycker att Stefan Koch, ETC:s ekonomiskribent fångar det bra i sitt svar på frågan ”Vad tror du kommer att hända vid en bankkris?”:


”– Jag tror att folk kommer bli helt galna när det händer. Vi kunde se det på Cypern 2013 där man hade som förslag att ta spararnas pengar för att rädda kvar bankerna. Det blev stora demonstrationer och en lösning som innebar en slags mellanväg där de med sparkapital över 100 000 euro fick betala en del. När det börjar pratas om privatpersoners bankkonton som dessutom tillhör medelklassen blir det ett himla liv.” Stefan Koch


Tro sören det. Om jag hade varit omedveten om det här och sedan plötsligt hade upptäckt att banken tog mina pengar – som jag dessutom upplevde som säkra – för att de inte hade skött sin verksamhet då hade jag också kastat sten och protesterat på gatan.


Vad är det man ska göra med sina pengar då?


Tyvärr finns där ju inget entydigt svar, men jag tror att för det första så behöver man sluta att relatera till sina pengar som säkra på bankkontot eller hos banken. Det tror jag är det viktigaste.



I nästa steg så tror jag på att man ska sprida ut sina pengar på fler ställen och i flera olika tillgångar. I RikaTillsammans-portföljen som jag skriver mycket om här på bloggen så rekommenderar jag minst fyra olika tillgångsslag – aktier (framförallt fonder), obligationer, guld/silver och kontanter.



Jag tror också på att sprida ut dessa pengarna hos olika aktörer och banker. Jag tror även på att ha en mindre del fysiskt i form av kontanter och t.ex guld. Efter att ha läst Harry Brownes bok ”Fail-safe investing” förra veckan så tror jag också på att ha en del pengar utomlands.


Relaterade artiklar på bloggen



Externa källor:




Källa:   Rikatillsammans



Presentation


Anders Leander i Mönsterås

INFO OM BLOGGEN

Detta är en Nationalistisk blogg och inget annat, oavsett vad tidningar och media skriver "en blogg som återskapar artiklar som media och tidningar inte vill att du ska läsa"
scriptkoder.com

Translate blogg

Här kan du fråga mig

72 besvarade frågor

Skicka ett email till mig!

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2024
>>>

Sök på Google

Läsvärda Bloggar

Kommentera eller fråga mig!

Skriv gärna på kommentarsfältet eller ställ en fråga till mig...
scriptkoder.com

Sök i bloggen

Inlägg

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok

MediaCreeper

MediaCreeper

Creeper

Creeper

Bidrag till bloggen

Alla bidrag är välkommna, stora som små, så att bloggen kan hållas igång!

Swisha till:  0730708892

SWEXIT

           SVERIGE UT UR EU 

Nej till NATO

    


Ovido - Quiz & Flashcards