Anders Leander i MÖNSTERÅS

Inlägg publicerade under kategorin Ekonomi

Av Anders Leander - 1 maj 2015 08:00



Enligt före detta finansministern Anders Borg är det inget snack om saken - vi kommer få en tillgångsprisbubbla och den spricker inom några år.



  

Tidigare finansministern Anders Borg. Foto: Izabelle Nordfjell / TT



Anders Borg anser att de låga räntorna i flera länder, inklusive Sverige, är ett ”experiment” som pågår och som världen inte har en aning om vad det innebär.


- Det finns en väldigt stor risk att pengar börjar jaga tillgångar och att vi får en tillgångsprisinflation, säger han till Affärsvärlden.


Problemet går dock att lösa med makroinstrument, menar Anders Borg. Det ska bland annat ske genom att ha mer kapital i bankerna, höja amorteringskravet och sänka ränteavdraget.

Enligt Anders Borg håller vi på att bygga upp en kraftig tillgångsprisbubbla.


- Man ska aldrig underskatta hur länge en obalans kan byggas upp och man ska aldrig underskatta hur snabbt den sedan dras ihop, säger Anders Borg.


Han anser att vi befinner oss i ett tidigt skede i den globala återhämtningen. Han tror därför att vi lär få se minst ett till två år av hygglig tillväxt framöver - men till sist kommer tillgångprisbubblan att spricka.


- Alla sådana här smällar har kommit på något område där man inte hade tänkt sig. Och den kommer framförallt inte där den slog till förra gången.




Källa:    affärsvärlden




SNART RYKER SVENSKARNAS BESPARINGAR PÅ BANKERNA, SEN RYKER HANS SOMMARSTUGA!


DETTA ÄR NÅGONTING JAG TROR KOMMER ATT HÄNDA INOM TIDSRAMEN 3-4 ÅR KANSKE TIDIGARE.


SYND BARA OM DESSA 13% SOM RÖSTADE ANNORLUNDA!


HAR DU STÅLAR PÅ BANKEN SÅ TA UT DOM OCH GÖM DOM I MADRASSEN!!




ANNONS
Av Anders Leander - 30 april 2015 20:45



En av de vanligaste läsarfrågorna som jag får när det gäller investeringar är kring garantier. Frågorna brukar ofta lyda ”hur säkert är det här?” eller ”är jag garanterad avkastningen”?. Självklart är oftast svaret nej. Ingen risk, ingen avkastning. Jämförelsen görs dock ofta felaktigt mot bankkontot som man anser vara säkert. Problemet är att det är en myt…



  



Där är några saker som jag tycker förtjänar lyftas flera gånger eftersom vi vanliga medborgare blir, om inte lurade, så i alla fall vilseledda. En av de här sakerna gäller pengar som vi har på banken på bankkonton och i våra pensioner. Ofta förlitar vi oss på ”insättningsgarantin” som någon slags helig garanti som ser till att våra pengar är säkra. Där är framförallt två problem med pengar på bankkontot.


Problem #1 – Ny EU-lagstiftning gällande ”bail-ins”


Vid förra finanskrisen myntades begreppet ”bail-out” när en bank skulle räddas. När banken kom på obestånd så grep staten in och lånade ut pengar/tog över banken så att banken klarade sig. Det döptes till bail-out eftersom banken hjälptes ur problemen av oss skattebetalare. Där finns dock ett antal uppenbara nackdelar med det här systemet, inte minst för skattebetalarna men också för bankens ägare som i värsta fall förlorar hela sitt ägande då staten tar över banken.



Det är några av anledningarna till att man 2013 på Cypern experimenterade med en annan lösning. Istället för att staten skulle gå in och rädda, så skulle bankerna kunna vända sig inåt och ta över sina kunders tillgångar – en så kallad bail-in. Det blev ett väldigt liv när de cypriotiska bankerna skulle konfiskera kontoinnehav överstigande 100 000 €.



Den som är konspiratorisk lagd kan luta sig på ryktena som sade att enda anledningen till att det inte blev av var för att många ryssar hade pengar på Cypern och Putin inte var så positiv till förslaget. Jag har inga belägg för det, men det verkar inte orimligt.



I alla fall, det gick lite mer än ett år, men experimentet har inte släppts. För flera ekonomer var det det initiala försöket på hur man i framtiden ska rädda banker. Den 12:e december 2013 släppte EU ett pressmeddelande med titeln: ”Deal reached on bank “bail-in directive””:


”Parliament and Council Presidency negotiators reached a political agreement Wednesday on the draft bank recovery and resolution directive, the first step towards setting up an EU system to deal with struggling banks. This directive will introduce the “bail-in” principle by January 2016, thereby ensuring that taxpayers will not be first in line to pay for bank failures.”


Nu i höstas (10/11) släppte av Financial Stability Board en rapport med titeln: ”Adequacy of loss-absorbing capacity of global systemically important banks in resolution” som byggde vidare på resonemangen och som är i grunden en slags handbok för hur finansiella kriser ska lösas. Den är lite oklar och jag har inte haft möjlighet att helt sätta mig in i det, men Cornucopia skriver på sin hemsida följande:


”[…]Bankernas rätt att beslagta kundernas tillgångar i svensk del i praktiken i första hand pensionssparandet i fonder, eventuellt inklusive medel hos fonder via PPM. Konton med insättningsgaranti ska fortfarande ha insättningsgaranti även hos Nordea, men kan nu helt legalt beslagtas av Nordea, helt eller delvis, utan konkurs. Förut har det i praktiken krävts konkurs.[…]”


I praktiken betyder det att banken ska räddas genom att spararnas pengar används, inte statens. En banks förmåga att betala skulder med andras pengar kallas: Total Loss Absorbency Capacity (TLAC). Oförsäkrade tillgångar, pensionsfonder och konton med lång bindningstid är TLAC. En bank som är nära konkurs kan ta de medlen och betala sina skulder med dem. Dock så säger de också att i ett läge där den ursprungliga TLAC inte räcker till kan också andra medel räknas in i TLAC. I slutändan kan en bank i ”resolution” alltså lägga beslag på alla pengar som hanteras av banken.



I dagsläget gäller det här framförallt Nordea och Danske Bank. Men även fler banker såsom Swedbank och SEB kan komma att beröras av de nya reglerna inom kort.


Problem #2 – Inflation


Det andra problemet som jag har skrivit om så många gånger gäller inflation. Även om dina pengar överlever nästa bankkris – notera att FSB i sin rapport inte skriver ”om” nästa bankkris kommer utan de använder uttrycket ”när” – så kommer dina pengar att drabbas av inflation. Det kan inte ha undgått någon att vi har stora problem i Sverige just nu för att inflationen är 0 % eller till och med under 0 %. Målet som riksbanken har, är ju att det ska ligga på 2 % per år.

Vad betyder det i praktiken?



Jo, att staten vill att våra pengar ska minska i värde med 2 % per år. Att 100 kr i början av året ska nästa år bara vara värda (eller ha en köpkraft motsvarande) 98 kr. Där finns nämligen ett antal fördelar för staten i att pengarna minskar i värde – särskilt om staten är belånad. Nedanstående diagram visar värdet på 10 000 kr efter 25 år med en årlig inflation på 2 %, 3 % och 4 %.




  



Nej, pengarna är alltså inte ens säkra på ett bankkonto

Jag vet inte hur det är för dig, men när jag upptäckte det här för något år sedan så blev jag förbannad. För det kändes som att man hade blivit lurad och att det inte är schysst. Särskilt när man läser t.ex chefsekonomen Johan Hansings uttalande efter beslutet om bail-in:


”– Vår inställning till den här processen är i grunden positiv. Vi tycker det är självklart att om en bank får problem ska banken i största möjliga mån kunna hantera problemen utan att staten ska behöva gå in med medel.” Johan Hansing


Jag tycker att Stefan Koch, ETC:s ekonomiskribent fångar det bra i sitt svar på frågan ”Vad tror du kommer att hända vid en bankkris?”:


”– Jag tror att folk kommer bli helt galna när det händer. Vi kunde se det på Cypern 2013 där man hade som förslag att ta spararnas pengar för att rädda kvar bankerna. Det blev stora demonstrationer och en lösning som innebar en slags mellanväg där de med sparkapital över 100 000 euro fick betala en del. När det börjar pratas om privatpersoners bankkonton som dessutom tillhör medelklassen blir det ett himla liv.” Stefan Koch


Tro sören det. Om jag hade varit omedveten om det här och sedan plötsligt hade upptäckt att banken tog mina pengar – som jag dessutom upplevde som säkra – för att de inte hade skött sin verksamhet då hade jag också kastat sten och protesterat på gatan.


Vad är det man ska göra med sina pengar då?


Tyvärr finns där ju inget entydigt svar, men jag tror att för det första så behöver man sluta att relatera till sina pengar som säkra på bankkontot eller hos banken. Det tror jag är det viktigaste.



I nästa steg så tror jag på att man ska sprida ut sina pengar på fler ställen och i flera olika tillgångar. I RikaTillsammans-portföljen som jag skriver mycket om här på bloggen så rekommenderar jag minst fyra olika tillgångsslag – aktier (framförallt fonder), obligationer, guld/silver och kontanter.



Jag tror också på att sprida ut dessa pengarna hos olika aktörer och banker. Jag tror även på att ha en mindre del fysiskt i form av kontanter och t.ex guld. Efter att ha läst Harry Brownes bok ”Fail-safe investing” förra veckan så tror jag också på att ha en del pengar utomlands.


Relaterade artiklar på bloggen



Externa källor:




Källa:   Rikatillsammans



ANNONS
Av Anders Leander - 30 april 2015 14:53



Landets kommuner behöver höja skatten med omkring 30 öre om året de närmaste tre åren för att klara ekonomin. Den bedömningen gör Sveriges kommuner och landsting (SKL).




 

Förskolan är en av de poster i kommunernas ekonomi som ökar mest. Foto: TT



De närmaste tiden blir ljus i landets kommuner, tror SK , men sedan kommer mörka moln. I år väntas landets kommuner göra ett överskott på totalt 11 miljarder och nästa år blir siffran 8 miljarder, spår SKL.


En BNP-tillväxt på 3,2 procent i år och 3,3 procent nästa år samt sjunkande arbetslöshet gör att skatteintäkterna ökar. En engångsintäkt från AFA-försäkring ger i år 5 miljarder.


Men de närmaste åren kommer kommunernas kostnader att öka kraftigt och de ökade intäkterna kommer inte att räcka till. Därför måste kommunerna och landstingen i snitt höja skatten med 88 öre per hundralapp under 2016-2018 för att klara ekonomin.

 

30 öre om året


Då har SKL räknat in en realhöjning av statsbidragen med två procent och ett sparande på en procent. Det betyder alltså att kommunerna måste höja cirka 30 öre om året.

– Ja, om man inte har stora effektiviseringar och väljer att dra ner på produktionen i kommuner och landsting, då måste vi ha skattehöjningar motsvarande det, säger SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi.


Det ekonomiska läget i kommunerna har, enligt SKL, inte varit så dåligt sedan 2008. Det året visade 73 kommuner negativt resultat. Enligt preliminära siffror för 2014 är resultatet negativt i 59 kommuner. Åren däremellan såg ekonomin i kommunerna relativt ljus ut, exempelvis 2010, då bara 16 kommuner hade negativt ekonomiskt resultat.


Och för att ekonomin inte ska bli ännu sämre måste, som sagt, många kommuner höja skatten, bedömer SKL.


Barn och ungdomar


SKL pekar framför allt ut en förändrad befolkning som orsak. Det betyder ökade kostnader för barnomsorg och skolor.


– Det som framför allt kostar mycket och ökar mycket är barn och ungdomar. Men även äldreomsorgen.


Den försämrade ekonomin innebär alltså en ganska kraftig skattehöjning i många kommuner vilket kan vara svårt att klara politiskt. Frågan är om det verkligen är realistiskt att öka skatteintäkterna på det här viset.


– Jag tänker inte spekulera i vad som är troligt eller inte. Det här är en kalkyl som förutsätter att vi utvecklar utgifterna som tidigare, att vi ökar konsumtionen av välfärd. Dessutom finansierar vi  den demografisk förändring. Vi räknar också med ökade statsbidrag, säger Bettina Kashefi.



Källa:   SVT



Presentation


Anders Leander i Mönsterås

INFO OM BLOGGEN

Detta är en Nationalistisk blogg och inget annat, oavsett vad tidningar och media skriver "en blogg som återskapar artiklar som media och tidningar inte vill att du ska läsa"
scriptkoder.com

Translate blogg

Här kan du fråga mig

52 besvarade frågor

Skicka ett email till mig!

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

Sök på Google

Läsvärda Bloggar

Kommentera eller fråga mig!

Skriv gärna på kommentarsfältet eller ställ en fråga till mig...
scriptkoder.com

Sök i bloggen

Inlägg

Senaste kommentarerna

Arkiv

Länkar

RSS

Följ bloggen

Följ Anders Leander i MÖNSTERÅS med Blogkeen
Följ Anders Leander i MÖNSTERÅS med Bloglovin'

Gästbok

MediaCreeper

MediaCreeper

Creeper

Creeper

Bidrag till bloggen

Alla bidrag är välkommna, stora som små, så att bloggen kan hållas igång!

Swisha till:  0730708892

SWEXIT

           SVERIGE UT UR EU 

Vesselfinder

Blandad Rock´n Roll


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se