Morgan Johansson KU-anmäls efter forskningsrapport om Brå – känner inte igen kritiken

Justitieutskottet kallar till sig chefen för Brottsförebyggande rådet efter studien där anställda vittnar om påtryckningar. Samtidigt har Sverigedemokraterna lämnat in en KU-anmälan mot justitieminister Morgan Johansson (S) – som inte känner igen kritiken.

Varken regeringen eller någon annan utomstående ska påverka myndigheter på det här sättet, det är en självklarhet, säger han till TT.

En ny studie vittnar om politisk påtryckning och tystnadskultur på Brå som kommer från Linköpings universitet. Personalen utsätts på Brottsförebyggande rådet (Brå) för politisk påtryckning för att ändra resultat som av olika skäl inte ses som önskvärda.

Nu har justitieutskottet kallat till sig rapportförfattarna och Brås generalsekreterare för ett möte.

Det är väldigt allvarliga påståenden och anklagelser som läggs fram, säger Johan Forsell, Moderaternas rättspolitiske talesperson.

Enligt studien anserflera anställda inom Brottsförebyggande rådet att det finns en inbyggd spänning i att myndigheten lyder under justitiedepartementet, det departement vars kärnfrågor man samtidigt ska studera. 

Bilden bekräftas även av andra som intervjuats för studien, bland annat en tidigare justitieminister: Ni vet vem!

”Givetvis finns en spänning inbyggd när Brå har ett intresse av att göra en uppdragsgivare nöjd och samtidigt vara objektiv och tydligt lyfta fram förhållanden som kanske inte är tilltalande för uppdragsgivaren”, säger personen i augusti 2019.

Andra intervjupersoner vittnar om politisk styrning och påtryckningar. I en del fall har det handlat om mer transparent styrning genom vilka frågeställningar som formuleras av justitiedepartementet, som beställer merparten av det Brå studerar.

I andra fall har det enligt studien handlat om censur och tillrättavisningar. En anställd vittnar i studien om hur hen kallats upp till justitiedepartementet för ett möte om en rapport som utvärderat ett regeringsförslag. Rapporten ska ha visat att förslagen var skadliga, vid mötet framfördes därför krav på att rapporten skulle ”rättas”, enligt intervjupersonen.

En annan anställd sammanfattade i maj 2017 problemen på följande sätt:

”Om det var så att resultat inte gillades så blev det censur, tillrättaläggande av resultat, nedtoning av resultat och att man lyfte fram andra delar av en studie som inte var så känsliga eller kunde visa på ett positivt resultat”.

Studien bygger på ett knappt 40-tal intervjuer med nuvarande och tidigare anställda, tidigare generaldirektörer vid Brå och andra med insyn i myndigheten.

Bilden som framträder är inte entydig, en del av de som intervjuats delar varken bilden av myndighetens beroendeställning eller att ett problem med politisk styrning existerar. 

En tidigare rikspolischef som intervjuats för studien säger till exempel att: ”Rent teoretisk kan man uppfatta att det existerar ett problem med politisk påverkan, men så är inte fallet”.

Ossian Grahn, forskningsassistent vid Linköpings universitet som varit med och genomfört studien, menar att de problem som framträder kan ha haft konsekvenser för Brås forskning:

Det tror jag är en logisk slutsats utifrån vårt material. Vi har historier som pekar åt ett visst håll, säger han till DN.

Rent praktiskt är det problematiskt om politiker och beslutsfattare får dåligt beslutsunderlag och i en tid av polarisering då många misstror media, myndigheter och officiella utsagor så är det här inte något som bättrar på den situationen, säger han.

Med anledning av studiens resultat beslutade justitieutskottet på tisdagen att kalla studiens författare och Brås generaldirektör till nästa sammanträde. Det kan ske tidigast den 16 januari.

– Det är väldigt allvarliga påståenden och anklagelser som läggs fram i rapporten. Brå är ju en expertmyndighet som ska leverera fakta som objektivt speglar samhället. Vi måste gå till botten med det här helt enkelt, säger Johan Forsell moderaternas rättspolitiske talesperson.

Av sekretesskäl går rapporten inte in specifikt på vilka ämnen och rapporter de anonymiserade intervjupersonerna arbetat med. Det är därför inte möjligt att veta under vilka regeringar problemen tagit sig uttryck. Johan Forsell nämner ändå vikten av politiskt ansvarstagande:

Oavsett när det inträffat och under vilken politisk färg är bara misstanken om påverkan tillräckligt allvarlig. Men det ansvaret faller just nu på justitieminister Morgan Johansson, säger han.

DN har sökt Björn Borschos, tf generaldirektör för Brå, för en kommentar. Myndigheten hänvisar till ett uttalande på sin hemsida:

”Jag vill inte kommentera enskilda åsikter från intervjupersonerna men en sak vill jag klargöra och det är att Brå inte ändrar i några slutsatser i rapporter efter avstämning med departementet”, skriver Björn Borschos.

Generaldirektören skriver vidare att Brå använder sig av omfattande kvalitetssäkring och att myndighetens forskning och statistik går att lita på. Nu ska man analysera innehållet i studien.

”Men jag vill också poängtera att delar av den här rapporten kan ifrågasättas, inte minst när det gäller metodval”, skriver han.

Källa/Länk:    dn.se/nyheter/sverige/ny-studie