Läsarna av ekonomi- och samhällsbloggen Cornucopia tror på en svensk finanskris inom tre till fyra år. "Det låter fullt rimligt", säger upphovsmannen Lars Wilderäng, som länge varnat för hushållens växande skuldbörda.

Medan var tionde respondent tror att Sverige klarar sig från ytterligare en finansiell kris under överskådlig tid,

förväntarsig över 70 procent en krasch före utgången av 2016.                                      FOTO: COLOURBOX

På måndagsförmiddagen hade drygt 1 700 läsare tagit ställning till Wilderängs fråga om, och i sådana fall vilket år, som den svenska ekonomin kraschar. Resultatet? Medan var tionde respondent tror att Sverige klarar sig från ytterligare en finansiell kris under överskådlig tid, förväntar sig över 70 procent en krasch före utgången av 2016.

Lars Wilderäng har länge varnat för riskerna förknippade med hushållens växande skuldbörda och stigande bostadspriser, och medger att läsarna mycket väl kan ha färgats av den kritik han framfört på bloggen. Ändå ser han utslaget som ett "rimligt antagande". Personligen förväntar han sig dock ingen dramatik före riksdagsvalet 2014. Dels, menar han, tigs problemen ihjäl av politikerna, samtidigt som nya jobbskatteavdrag och annat "valfläsk" kan förväntas underbygga ekonomin i närtid.

– Men man kan fundera på vad som händer 2015. Nu har konjunkturen vänt upp, och den utvecklingen fortsätter säkert under 2014 och 2015, men då går även räntorna upp. Det kommer att klubba ned den svenska ekonomin, eftersom vi har så stora skulder, säger han, och fortsätter:

-Nästa regering kommer att få handskas med en ekonomisk kris, säger Wilderäng.

Under namnet Cornucopia, latin för "ymnighetshorn", skriver Wilderäng om en rad olika ämnen, dock med tungvikt på ekonomi, försvarspolitik och miljö. Läsarna, uppger han själv, är till 95 procent män, varav en övervägande del är välutbildade tjänstemän, egenföretagare och chefer.

Källa & Länk:  SvD

Frågan är inte om utan när bankkrisen kommer. Och då har storbankerna rätt att ta dina sparpengar för att rädda sig själva och det finansiella systemet. Beslut klubbades nyligen igenom på G20-mötet och på grund av Sveriges EU-medlemskap måste vi följa direktiven.

Den svenska modellen har varit tydlig. När de svenska bankerna får ekonomiska problem lånar svenska staten ut pengar. Systemet kallas ”bail out”. Men detta förändrades på G20-mötet i november förra året. Där beslutades om en ny internationell standard för världens storbanker. Vid en kris ska banken få ta sina kunders kapital, alltså privatpersoners sparkonton och pensionsfonder, för att rädda sig själva, så kallad ”bail in”.

Risken för spararna är uppenbar, som du kan läsa i analysen här intill. Det nya systemet gäller i första hand storbanker med betydelse för den globala ekonomin, så kallade Global Systemically Important Bank. Den enda svenska banken är Nordea samt Danske bank som också är verksamma här. Men även fler svenska banker som SEB och Swebank, kan komma att beröras av de nya direktiven.

På Svensk bankförening tycker chefsekonomen Johan Hansing att beslutet är bra.

– Vår inställning till den här processen är i grunden positiv. Vi tycker det är självklart att om en bank får problem ska banken i största möjliga mån kunna hantera problemen utan att staten ska behöva gå in med medel.

Vad är det som är så dåligt med att staten skulle gå in?

– Systemet bygger egentligen på att staten övertar ansvaret, men det måste finnas tillräckligt mycket kapital för att skattebetalarna inte ska behöva betala för att banken ska klara sig kvar.

Måste följa direktiven

Sverige är inte medlem i G20 men har fortfarande en skyldighet att följa direktiven i och med medlemskapet i EU. Men frågan kompliceras genom att Finanskriskommittén har lämnat en rapport till finansdepartementet om hur en bankkris bör hanteras. Den säger att Sverige borde agera på ett annat sätt.

– Vårt förslag bygger på motsatsen, om banker råkar i allvarligare problem ska staten ha möjlighet att ta kontroll över banken. Staten ska ha möjlighet att skriva ned fodringar eller omvandla dem till aktiekapital. Hela idén är att ge bankernas ägare och finansiärer ett större ansvar för de förluster som en bank kan tänkas råka ut för, säger Lars Hörngren som har lett utredningen.

Finanskriskommittén har i uppdrag att ta det EU-direktiv som finns och sedan arbeta om det till ett svenskt lagförslag. Utredningen ligger på finansdepartementet och Lars Hörngren hoppas att det kan beslutas om en ny lag under första halvan av 2015.

”Blir ett himla liv”

Men att Sverige skulle stifta en lag som går emot beslutet som fattades i G20 spelar ingen roll. Det tror Dagens ETC:s ekonomiskribent Stefan Koch, som nu slår larm om beslutet på G20-mötet.

– Jag tror inte att man går emot direktiven, jag tror man kör på med det här. Det här ju en internationell standard som är satt nu, säger han.

Vad tror du kommer hända vid en bankkris?

– Jag tror att folk kommer bli helt galna när det händer. Vi kunde se det på Cypern 2013 där man hade som förslag att ta spararnas pengar för att rädda kvar bankerna. Det blev stora demonstrationer och en lösning som innebar en slags mellanväg där de med sparkapital över 100 000 euro fick betala en del. När det börjar pratas om privatpersoners bankkonton som dessutom tillhör medelklassen blir det ett himla liv.

Dagens ETC har utan resultat sökt finansminister Magdalena Andersson med frågan hur regeringen ställer sig till G20:s beslut. Inte heller Nordea, den enda banken med fäste i Sverige som ingår i det nya systemet, har velat lämna en kommentar om hur de tänker hantera en bankkris.

Källa & Länk:  ETC