Ryssland skyller Ukrainakriget på Sverige. Det skriver den ryska ambassaden i ett svar på utrikesminister Margot Wallströms kritik mot Ryssland.

Den politik som nu förs av Moskva är den allvarligaste utmaningen mot den europeiska freden sedan Kalla krigets dagar, skrev Margot Wallström på SvD Brännpunkt i lördags. Sent på söndagskvällen kom Rysslands svar.

FP:s bottenkänning: Sänk arbetarnas löner så får invandrarna jobb

Folkpartiets partiledare Jan Björklund att lågavlönade arbetare ska sänka sina löner så att invandrare kan få jobb. Vad håller våra politiker på med?? Lönerna i Sverige är redan låga som dom är.

Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C), Göran Hägglund (KD) 

Folkpartiet är därmed det tredje borgerliga partiet som på kort tid krävt lägre arbetarlöner för att ”klara invandringen”. De två tidigare partierna är KD, vilket är förvånande, och C, inte alls förvånande.

Så lyssna på den mening som ett alliansparti nu för tredje gången på kort tid vill lyfta som en del av sin integrationspolitik:  ”Ingångslöner ska sänkas så att invandrarna får jobb.”

Men snälla Björklund, Lööf och Hägglund. Hör ni inte själva vad det är ni säger?

Vad tror ni folk tänker när de tar emot detta ert budskap? Hur tror ni den lågavlönade arbetaren resonerar när hon eller han blir uppmanad att sänka sin lön så att invandraren kan få jobb?

Hur tror Björklund, Lööf och Hägglund att det motverkar rasism och främlingsfientlighet?

Resonemanget är dessutom groteskt felaktigt.

Det baserar sig på den felaktiga utgångspunkten att det bara finns en viss mängd arbeten i en ekonomi. Om det kommer hit fler människor så måste vi, eller i alla fall alla lågbetalda arbetare, därför sänka sina löner och tvingas dela med sig av de jobb som finns.

Men mängden arbetstillfällen i en ekonomi är aldrig konstant. Mängden arbetstillfällen i en ekonomi anpassar sig alltid på sikt till befolkningens storlek.

Om det flyttar två miljoner holländare till Sverige kommer det inte för alltid att gå omkring två miljoner extra arbetslösa här i Sverige och slå dank, generation efter generation, samtidigt som det för all framtid kommer att finnas två miljoner vakanta jobb i Holland som aldrig blir tillsatta.

För ytterligare kunskaper kan Björklund, Lööf och Hägglund vända sig till vilken förstaårsstudent som helst i nationalekonomi.

Vilken lön som ska utgå är en helt annan sak. Lönen sätts genom förhandling, och kollektivavtal förhindrar att arbetare konkurrerar med varandra genom att erbjuda sitt arbete till lägre lön än någon annan.

Detta har ingenting med invandring att göra. Kollektivavtal har varit stommen i svensk lönebildning sedan 1920-talet.

Björklund, Lööf och Hägglund ger sig nu på kollektivavtalet som sådant när de kräver lägre ingångs- och lägstalöner och uppmanar därmed arbetare att börja konkurrera med varandra genom att erbjuda lägre löner.

Och till råga på allt så har de fräckheten att påstå att skälet är att de invandrare som kommer hit ska få dela på de jobb som finns.

Det är faktiskt ganska ruggigt att se hur de tre partiledarnas mångåriga korståg mot lägstalöner och kollektivavtal nu inom loppet av en månad plötsligt bankats in i en integrationspolitik som så uppenbart och så onödigt ställer svenskar mot invandrare.

Notera också att det bara är lågavlönade som de tre partierna vill ska sänka sina löner så invandrare får jobb – undersköterskans lön ska ned, inte läkarens. Partireklamutdelarens lön ska ned, inte partiledarens.

De tre partiledarna har grävt sig djupt ned i myllan i ett försök att fånga röster av SD.

Det är nog mer troligt att de genom tilltaget snarare förlorar röster till SD.

På ett område hamnar Folkpartiet någorlunda rätt. Det är när det gäller språkkunskaper. Betydligt mer måste läggas på den snabba integrationens främsta förutsättning: att lära sig svenska.

I övrigt behövs, som de rödgröna också föreslår om de någon gång äntligen blir fri från den hämmande borgerliga alliansbudgeten och börja driva egna frågor, en betydligt mer aktiv arbetsmarknadspolitik.

Det vill säga just det som Allianspartierna ägnade åtta år att förstöra.

Källa & Länk:   Arbetet

Läsarna av ekonomi- och samhällsbloggen Cornucopia tror på en svensk finanskris inom tre till fyra år. "Det låter fullt rimligt", säger upphovsmannen Lars Wilderäng, som länge varnat för hushållens växande skuldbörda.

Medan var tionde respondent tror att Sverige klarar sig från ytterligare en finansiell kris under överskådlig tid,

förväntarsig över 70 procent en krasch före utgången av 2016.                                      FOTO: COLOURBOX

På måndagsförmiddagen hade drygt 1 700 läsare tagit ställning till Wilderängs fråga om, och i sådana fall vilket år, som den svenska ekonomin kraschar. Resultatet? Medan var tionde respondent tror att Sverige klarar sig från ytterligare en finansiell kris under överskådlig tid, förväntar sig över 70 procent en krasch före utgången av 2016.

Lars Wilderäng har länge varnat för riskerna förknippade med hushållens växande skuldbörda och stigande bostadspriser, och medger att läsarna mycket väl kan ha färgats av den kritik han framfört på bloggen. Ändå ser han utslaget som ett "rimligt antagande". Personligen förväntar han sig dock ingen dramatik före riksdagsvalet 2014. Dels, menar han, tigs problemen ihjäl av politikerna, samtidigt som nya jobbskatteavdrag och annat "valfläsk" kan förväntas underbygga ekonomin i närtid.

– Men man kan fundera på vad som händer 2015. Nu har konjunkturen vänt upp, och den utvecklingen fortsätter säkert under 2014 och 2015, men då går även räntorna upp. Det kommer att klubba ned den svenska ekonomin, eftersom vi har så stora skulder, säger han, och fortsätter:

-Nästa regering kommer att få handskas med en ekonomisk kris, säger Wilderäng.

Under namnet Cornucopia, latin för "ymnighetshorn", skriver Wilderäng om en rad olika ämnen, dock med tungvikt på ekonomi, försvarspolitik och miljö. Läsarna, uppger han själv, är till 95 procent män, varav en övervägande del är välutbildade tjänstemän, egenföretagare och chefer.

Källa & Länk:  SvD

Frågan är inte om utan när bankkrisen kommer. Och då har storbankerna rätt att ta dina sparpengar för att rädda sig själva och det finansiella systemet. Beslut klubbades nyligen igenom på G20-mötet och på grund av Sveriges EU-medlemskap måste vi följa direktiven.

Den svenska modellen har varit tydlig. När de svenska bankerna får ekonomiska problem lånar svenska staten ut pengar. Systemet kallas ”bail out”. Men detta förändrades på G20-mötet i november förra året. Där beslutades om en ny internationell standard för världens storbanker. Vid en kris ska banken få ta sina kunders kapital, alltså privatpersoners sparkonton och pensionsfonder, för att rädda sig själva, så kallad ”bail in”.

Risken för spararna är uppenbar, som du kan läsa i analysen här intill. Det nya systemet gäller i första hand storbanker med betydelse för den globala ekonomin, så kallade Global Systemically Important Bank. Den enda svenska banken är Nordea samt Danske bank som också är verksamma här. Men även fler svenska banker som SEB och Swebank, kan komma att beröras av de nya direktiven.

På Svensk bankförening tycker chefsekonomen Johan Hansing att beslutet är bra.

– Vår inställning till den här processen är i grunden positiv. Vi tycker det är självklart att om en bank får problem ska banken i största möjliga mån kunna hantera problemen utan att staten ska behöva gå in med medel.

Vad är det som är så dåligt med att staten skulle gå in?

– Systemet bygger egentligen på att staten övertar ansvaret, men det måste finnas tillräckligt mycket kapital för att skattebetalarna inte ska behöva betala för att banken ska klara sig kvar.

Måste följa direktiven

Sverige är inte medlem i G20 men har fortfarande en skyldighet att följa direktiven i och med medlemskapet i EU. Men frågan kompliceras genom att Finanskriskommittén har lämnat en rapport till finansdepartementet om hur en bankkris bör hanteras. Den säger att Sverige borde agera på ett annat sätt.

– Vårt förslag bygger på motsatsen, om banker råkar i allvarligare problem ska staten ha möjlighet att ta kontroll över banken. Staten ska ha möjlighet att skriva ned fodringar eller omvandla dem till aktiekapital. Hela idén är att ge bankernas ägare och finansiärer ett större ansvar för de förluster som en bank kan tänkas råka ut för, säger Lars Hörngren som har lett utredningen.

Finanskriskommittén har i uppdrag att ta det EU-direktiv som finns och sedan arbeta om det till ett svenskt lagförslag. Utredningen ligger på finansdepartementet och Lars Hörngren hoppas att det kan beslutas om en ny lag under första halvan av 2015.

”Blir ett himla liv”

Men att Sverige skulle stifta en lag som går emot beslutet som fattades i G20 spelar ingen roll. Det tror Dagens ETC:s ekonomiskribent Stefan Koch, som nu slår larm om beslutet på G20-mötet.

– Jag tror inte att man går emot direktiven, jag tror man kör på med det här. Det här ju en internationell standard som är satt nu, säger han.

Vad tror du kommer hända vid en bankkris?

– Jag tror att folk kommer bli helt galna när det händer. Vi kunde se det på Cypern 2013 där man hade som förslag att ta spararnas pengar för att rädda kvar bankerna. Det blev stora demonstrationer och en lösning som innebar en slags mellanväg där de med sparkapital över 100 000 euro fick betala en del. När det börjar pratas om privatpersoners bankkonton som dessutom tillhör medelklassen blir det ett himla liv.

Dagens ETC har utan resultat sökt finansminister Magdalena Andersson med frågan hur regeringen ställer sig till G20:s beslut. Inte heller Nordea, den enda banken med fäste i Sverige som ingår i det nya systemet, har velat lämna en kommentar om hur de tänker hantera en bankkris.

Källa & Länk:  ETC

314 miljarder av löntagarnas pengar gick rätt in i Anders Borgs (M) statsbudget. Pengarna har han använt till skattesänkningar åt sej själv och sina mest välbärgade kompisar.

Ta på dej en sliten overall och häng med på en tankelek tillsammans med mej. Vi arbetar på en fabrik, låtsas vi, och för det får vi en ganska mager lön. Från den drar fabrikören skattepengar som ska gå till allting från vägarna vi cyklar på till poliser som vakar över oss. Själva sparar vi en slant av lönen varje månad om det skulle bli dåliga tider, om vi skulle bli sjuka eller få en arbetsskada, och så en slant till vår ålderdom.

En dag erbjuder sej fabrikören att ta hand denna vår sparslant åt oss, så att den inte blir stulen. Vi litar ju på fabrikören så vi ger den till honom. Men fabrikören behöver lite extrapengar till en ny bil och en semesterkryssning, så han nallar av vår sparade slant, och inte bara av vår: han snor lite av alla sina arbetares sparslantar och har man sett – det räcker till och med till en simbassäng utanför hans nya villa! ”Vilken skurk!”, tänker du. ”Nu blir det magert på gamla dar!”

Av med fantasioverallen. Vi talar om en verklig stöld, en som till och med kallats ”historiens största stöld”. Det handlar om arbetsgivaravgifterna. Det första man måste inse om man ska fatta hur kuppen gick till är att arbetsgivaravgifterna INTE är något som den stackars fabrikören generöst betalar av sitt hjärtas godhet.

Man hör honom ibland gnälla över de höga arbetsgivaravgifter han dignar under – men avgiften är DIN sparade slant, lön som du avstått ifrån! Du har bara genom regelverket låtit honom förvalta dina pengar. Och nu har han nallat av dem, och det är inte små summor: 314 miljarder sen alliansen kom till makten! Pengarna har han använt till skattesänkningar åt sej själv och sina mest välbärgade kompisar.

Detta kände du inte till, va? Nej, fabrikören Bonniers brukar inte tala så högt om saken och det är ju han och hans vänner som äger i stort sett hela den rikstäckande dagspressen i Sverige.

”Historiens största stöld från löntagarna i Sverige”, kallas den av Thomas Lundberg, ombudsman på IF Metall i Norrbotten och expert på sociala frågor. Han har gjort en genomgång av hur arbetsgivaravgiften förändrats under alliansens regeringsår. Att arbetsgivaravgiften sänkts med en procent låter ju inte mycket – men det är inte hela sanningen! Avgiften består av två delar: den ena är den sociala delen, som går till trygghetssystemen. Den var 28 procent 2007. Den andra är en ren skatt som används som regeringen bestämmer. Denna allmänna löneavgift var 4,4 procent samma år.

Sedan dess har stora förändringar skett under största möjliga tystnad. Idag går bara 21 procent till den sociala delen – och närmare tio procent till allmän avgift. Och det handlar alltså om 314 miljarder som gått rätt in i Borgs statsbudget och använts till skattesänkningar: jobbskatteavdrag, förmögenhetsskatt, bolagsskatt, krogmoms, med mera. Eller, som Olov Abrahamsson på NSD formulerar det: Löntagarna har finansierat alliansens skattesänkningar genom att urholka sina egna trygghetssystem!

Samtidigt har OECD rapporterat att ingenstans har klyftan mellan fattiga och rika växt så snabbt som i Sverige på senare år. Vi märkte ingenting. Det försiggick ju i det tysta och utan diskussion, och om vi kände av de sämre villkoren för bland annat sjuka, arbetslösa och pensionärer så var strax SD där och lurade i oss att det berodde på invandringen. Eller var vi, som Reinfeldt påstod, ”det sovande folket”?

Och hur många av oss läser NSD (upplaga 32 000)? Kan någon minnas en diskussion om saken i etermedia?

Därav den något töntiga tankeleken i början av denna krönika, en förenkling i stil med 70-talets proggteater där kapitalister bar höga cylinderhattar: Se den som ett försök att se igenom dimmorna av procentsatser och krångliga sammanhang. Men gå gärna till de nyss nämnda källorna, och Thomas Lundbergs rapport! Om inte annat så bevisar väl denna hemliga storstöld att vi behöver en kritiskt granskande, rödgrön dagstidning i Sverige! (En sådan som du just nu läser, till exempel.)

Länk:      ETC

Vår återkommande ”Arg Blatte Talar” kör här ännu en eminent video om Parisattacken – Islamistattentatet mot Charlie Hebdo.

Länk till:  Video

Källa & Länk:  Exponerat

Jag ser framför mig ett Sverige som inom 20–30 år fullständigt har tappat kontrollen. Terrorism, våld och brottslighet kommer att öka. Och kanske ser vi också på lite längre sikt ett fullskaligt inbördeskrig mellan olika religioner.

Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Under den senaste veckan har flera invandrartäta förorter till Stockholm utsatts för kravaller och vandalism. De flesta av oss undrar säkert vart vårt land Sverige är på väg.

Vi har i Sverige har sedan 50- och 60-talet öppnat vårt land för 100 000-tals människor från andra länder som flytt från förtryck, arbetslöshet, krig och hungersnöd och fått en ny hemstad här. Sverige är ett av de länder som tagit emot flest flyktingar i hela världen. Idag växer det upp både andra och tredje generationens barn till invandrare i Sverige.

Under den gångna veckan har vi kunnat läsa om konsekvenserna av en alltför optimistisk och okontrollerad invandring till Sverige. Samhället håller på att tappa all kontroll över situationen. Vandaler och huliganer utsätter idag hela samhällssystemet för oerhörda påfrestningar som långsiktigt kommer att få mycket stora konsekvenser.

Jag känner som människa och politiker idag en stor sorg över det som händer. Jag tänker på alla de goda krafter inom politiken och föreningslivet som under alla år arbetat med att hjälpa till i integrationsarbetet till fördel för våra invandrare.

Under förra veckans kravaller raserades troligen merparten av detta arbete. Sverige ramlar tillbaka minst tio år i detta arbete. Jag undrar om det över huvud taget finns några ideella krafter och engagemang kvar att ännu en gång börja det mödosamma arbetet från början.

De personer som genomfört dessa kravaller och vandaliseringar förstår inte vilken skada deras så kallade fritidsaktiviteter har åstadkommit när det gäller att skapa förståelse och empati för andra människor och kulturer.

Jag har under mer än 40 år haft förmånen att genom mitt arbete resa runt i många länder runt om i världen. Jag har träffat människor inom nästan alla religioner och olika kulturer.

Jag har aldrig stött på några motsättningar eller konflikter under alla dessa år. Vi har mötts med ömsesidig respekt och vördnad för varandras olikheter, och sett möjligheter till samarbete trots våra olikheter.

Min undran är därför, varför ska jag nu inte kunna göra detta i mitt eget land? Som i så många andra fall när det gäller ungdomar, oavsett varifrån de kommer, så måste man kunna förvänta sig att föräldrarna tar ett stort ansvar för sina barn och vad de sysslar med. Det är en av grundbultarna i ett samhälle.

Det borde inte vara svårt då föräldrarna och framför allt pappan i familjer med invandrarbakgrund utgör en ännu större auktoritet jämfört med vanliga svenska pappor. Så är det i deras kultur. En annan grundbult är rättstaten Sverige. Vi kan aldrig acceptera att dessa vandaler sätter dagordningen med våld och vandalism och samtidigt också sätter rättsstaten Sverige ur spel.

Vart är Sverige på väg? Jag ser framför mig ett Sverige som inom 20–30 år fullständigt har tappat kontrollen över situationen, med konsekvenser som är skrämmande. Terrorism, våld och brottslighet kommer att öka i Sverige.

Foto:  Fredrik Sandberg / SCANPIX

Och kanske ser vi också på lite längre sikt ett fullskaligt inbördeskrig mellan olika religioner liknande de som varit och är i Libanon, Irak och Nigeria med flera, vägen dit är kanske kortare än vi kan ana om inte dagens situation en gång för alla får sin lösning. Det är allas vårt ansvar att hitta lösningar.

Rättsstaten Sverige kan eller ska aldrig acceptera att detta beteende röner någon som helst framgång. Om så sker startar vi en lavin som vi aldrig kan stoppa.

Olle Engström (M)
ledamot i fullmäktige i Borås

Källa & Länk:   bt

Både busschauffören och bussbolaget har nu lämnat in en anmälan till polisen mot asylsökarna. Bussbolagets polisanmälan gäller egenmäktigt förfarande på grund av kapningen av bussen som de också använde som toalett och soprum. Chaufförens anmälan gäller datorstöld.

Och vad händer nu? Jo att undersökningen förmodligen kommer att läggas ner säger Bengt Stadin vid Östersundspolisen. Frågan är hur han kan veta detta i så tidigt stadium. Kanske det är praxis att lägga ner anmälningar mot Sveriges nya högadel som tillåts kräva i stort sett vad som helst, och få det – redan efter fem dygn i Sverige.

Journalisten på Östersundsposten, Stefan Nolervik, påstår att han pratat med busschauffören Ronny Andersson och att datorn inte är stulen. Så frågan är om journalisten ljuger eller om Ronny anmäler en stöld av en dator som inte är stulen.

Vad tror ni?

Med tanke på att chauffören Ronny Andersson skrivit på sociala medier om stölden så bör det rimligtvis också stämma. Varför skulle Ronny hitta på en sådan sak?

Inte nog med det. Asylsökarna visste klart och tydligt vid avfärd från Malmö att de skulle 15 timmar norrut till Östersund. Chauffören Ronny på bussen uppger att resenärerna var väl medvetna om var de skulle och att han även diskuterat detta med männen.

Jag hjälpte dom direkt innan jag åkte, att ta fram platsen på kartorna i deras telefoner. De visste hela tiden var vi skulle, säger han.

Migrationsverket har även de bestridit asylanternas uppgifter och säger i ett pressmeddelande att asylanterna klart och tydligt informerades om destinationen före avfärd och naturligtvis även hur lång tid resan skulle ta. Att asylsökare ljuger har väl aldrig hänt, eller?

Nu har busschaufför som körde de protesterande asylsökarna till asylboendet i Grytan utanför Östersund ändrat uppfattning om dem.

Det var jättegoa killar, säger han nu. Undrar om inte Bergkvarabuss gett Ronny Andersson ett ultimatum och en åthutning. "Det finns andra arbetslösa chaufförer som skulle bli glada för ett jobb".

Busschaufförens kritiska Facebookinlägg har nu också tagits bort och många frågar sig nu om han utsatts för påtryckningar för att inte yttra sig för kritiskt om sina upplevelser. När någon tidning ringer är han nu inte särskilt pigg på att prata längre. Man kan ju undra varför??

Det är klart att han utsatts för påtryckningar från sin arbetsgivare.

Bergkvarabuss har påtryckningar från media och bergkvarabuss sätter påtryckningar på sin busschaufför för att inte bli ansedda som rasister och nazister av den svenska PK-maffian. Något som skulle skada Bergkvarabuss bolag och verksamhet.