Anders Leander i MÖNSTERÅS

Inlägg publicerade under kategorin Makthavare

Av Anders Leander - 28 juni 2015 12:53



I teorin är länderna kring Östersjön tillsammans rika och motstånds­kraftiga. I verkligheten är de splittrade och därmed svaga.



  


Jämfört med varje nordiskt land runt Östersjön är Ryssland en jätte. Det är så vi är vana att se på grannen i öst.


 

Edward Lucas, på brittiska Economist, konstaterar i en av årets mest läsvärda rapporter att denna utvidgade nordiska grupp har en samlad ekonomi som är drygt 30 procent större än Rysslands. Dess totala befolkning är 70 miljoner – mer än Frankrikes. Tillsammans lägger länderna 270 miljarder kronor på försvar, vilket motsvarar mer än var tredje krona i den sammantagna svenska statsbudgeten.



Länderna har det mesta som en modern försvarsmakt behöver: ett flygvapen i världsklass, ubåtar, artilleri, avancerade underrättelseverktyg, specialförband med mera. Om gruppen vore ett enda land skulle dess militära förmåga betraktas som den kanske mest effektiva i världen vid sidan om kärnvapenstaterna. Så ser det ut i teorin. I verkligheten är bilden radikalt annorlunda.


I veckan fick Edward Lucas rapport uppmärksamhet, därför att den innehåller uppgifter om att Ryssland den 16–21 mars i år övade på att erövra nyckelområden i Norden.

Scenariot för uppskattningsvis 33.000 ryska militärer var att inta Bornholm, Gotland, Nordnorge och Åland – som svar på västliga försök att underblåsa ett slags Majdanprotest i  Moskva. Om aktionen genomfördes skulle det i praktiken bli omöjligt för Nato att försvara exempelvis Baltikum.


Om Ryssland skulle vilja undergräva Natos kollektiva försvarsgaranti, så är Östersjöregionen en obehagligt intressant testplats. Med relativt små medel kan dagens säkerhetsordning rubbas.

Det kan exempelvis ske kring den ryska enklaven Kaliningrad – militärt avgörande för Moskva – något som den svenske analytikern Johan Wiktorin häromåret pekade på i boken ”Korridoren till Kaliningrad.


Att ryssarna inkluderar Åland, Gotland och Bornholm i sina militära scenarier är ingen tillfällighet, eftersom dessa platser är strategiska i försvaret av Baltikum. Både Nato och Ryssland har ett intresse av dem.


Gotlands territorium blir en bricka för stormakternas behov av flygbaser, leveransvägar och mark för vapensystem med lång räckvidd. Ett land som Sverige kan alltså snabbt dras in i en militär konfliktett och ett fullskaligt krig, utan att de egna politikerna räknat med det.


Men Sverige står ju utanför Nato, invänder någon. Vi kommer inte att dras in i en konflikt mellan Ryssland och den västliga militäralliansen. Men det lilla problemet är vårt geografiska läge och att Ryssland uppfattat Sverige som en integrerad del av det västliga försvarssamarbetet.


Sveriges tidigare ambassadör i Moskva, påpekade i sin stora utredning om försvarssamarbete och att Sverige redan identifieras med den västliga militäralliansen. Med andra ord: vi har Natomedlemskapets tyngsta nackdel men inte dess viktigaste fördel.


Ingen vet hur Ryssland kommer att utvecklas. Men det är ett obestridligt faktum att makthavarna i Moskva gått in i Georgien, annekterat Krim och just nu agerar militärt för att söndra Ukraina. Man har också dramatiskt ökat sina militära övningar, genomfört cyberattacker, kränkningar, en högprofilerad kidnappning och för­beredelser för krig.


Hur vi ska skyddas oss mot detta hot och minska risken för en konflikt eller ett felsteg borde vara den centrala frågan i svensk utrikes- och säkerhetspolitik.



Av Anders Leander - 17 maj 2015 09:15



”Att Ryssland och Kina närmar sig varandra är ett tecken på den föränderliga världsordningen där Väst fortfarande är mycket relevant, men inte längre dominerande.”



  



Så utlät sig den ryske säkerhetsexperten Dmitrij Trenin 9 maj, samma dag som Ryssland på Röda torget I Moskva högtidlighöll 70-årsminnet av segern i vad som med ryskt språkbruk kallas Stora fosterländska kriget – det vill säga Andra världskrigets senare fyra år – med en massiv militärparad samt flyguppvisning för diverse utländska gäster.


Den mest prominente av dessa gäster var Kinas president Xi Jinping som hedrades med att en placering närmast sin ryske motsvarighet Vladimir Putin. Foton som togs vid tillfället avbildar två mysande statschefer, och en rapport i brittiska The Telegraph 13 maj visar att det fanns viss anledning för de båda herrarna att se nöjda ut.


Rapporten, med rubriken ”Hur Kina och Ryssland samarbetar för att undergräva den amerikanska dominansen”, pekar på att de båda stormakterna inte bara var för sig är i färd med att rusta upp sina militärstyrkor utan också söker ett närmare samband med varandra. Således interagerar de båda länderna 11–21 maj i en gemensam flottövning i Medelhavet involverande tio örlogsfartyg, och som 11 maj kommenterades av den ryska nyhetsbyrån Interfax på följande sätt:
 


Övningen, som är den första i sitt slag, påvisar ett allt starkare band mellan Moskva och Peking som formellt inte är förenade i någon militärpakt. Enligt Interfax är inte övningen riktad mot någon tredje part, men det kan råda liten tvekan om att ryssar och kineser på detta sätt vill visa Västmakterna i allmänhet och NATO och USA i synnerhet att de båda länderna är på gång och med full kraft utmanar Väst om den globala militärdominansen.


Ryssland och Kina kan ännu inte fullt ut mäta sig med USA och NATO vad beträffar modern militärteknologi, men båda länderna har moderniserat sina väpnade styrkor och är på väg att sluta gapet.


 


Folkrepubliken Kinas president sedan 2012, Xi Jiping, lovade vid sitt makttillträde att ”bygga den kinesiska drömmen” som omfattar ”den stora föryngringen av den kinesiska nationen”. En icke obetydlig del av denna målsättning inbegriper att få fart på den kinesiska militärapparaten med en personal om 2,3 miljoner man, tre gånger så många som Ryssland förfogar över. Kritiker har pekat på att den kinesiska krigsmaskinen under årens lopp har försvagats märkbart samt blivit korrumperad och stridsoduglig.


I en rapport till kongressen nyligen sammanfattade det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon det kinesiska ledarskapets militära målsättning på följande sätt: ”Kinesiska ledare ser en stark militär som avgörande för att förhindra andra länder från åtgärder som skulle förstöra Kinas intressen och en försäkran om att Kina kan försvara sig självt om de avskräckande åtgärderna skulle misslyckas.”


Rapporten kommenteras av sajten The Diplomat 11 maj här:


 


President Xis föresats att modernisera och effektivisera den kinesiska Folkets befrielsearmé medför en ökning av militärutgifterna från föregående år till motsvarande 85 miljarder brittiska pund eller 1,1 biljoner kronor. Det innebär en påspädning av militärbudgeten med tio procent sedan 2014. Flottan, som redan nu är störst i Asien med fler än 300 krigsfartyg enligt Pentagon, kommer att tilldelas en försvarlig del av nämnda budget.


Peking förfogar i nuläget över 25 jagare och bygger nu vid ett skeppsvarv i nordöstra Kina landets andra hangarfartyg, ett exempel så gott som något på att Kina vill få mer att säga till om på världshaven. Kineserna satsar också på att öka beståndet av ubåtar, som nu enligt ovan nämnda Pentagon-rapport omfattar 59 dieseldrivna och nio atomdrivna farkoster av detta slag.
Den kinesiska krigsmakten saknar emellertid inte problem. I de militära enheterna finns ett övermått av soldater i icke-stridande befattningar samt brist på erfaret befäl, som inte deltagit i strider utomlands sedan det Kinesisk-vietnamesiska kriget 1979.


 
Kina invaderade då Vietnam sedan vietnameserna störtat den omänskliga, och med Kina lierade, Pol Pot-regimen och hotade med att erövra den vietnamesiska huvudstaden Hanoi. Vietnameserna försvarade sig dock tappert och den kinesiska invasionsarmén tvingades retirera. Peking försökte föga framgångsrikt bortförklara debaclet med att man endast velat ge vietnameserna ”en läxa”.


President Xi Jinping är också ordförande i Kinas Centrala militärkommission och har avskedat ett antal höga militärer i syfte att få bukt med den utbredda korruptionen inom den kinesiska militärapparaten. Den högst rankade av dessa var general Xu Caihou, som anklagades för och erkände mutbrott. Den 71-årige Xu, som nyligen avled i cancer, var inte bara vice ordförande i den Centrala militärkommissionen utan också medlem i det styrande kommunistpartiets mäktiga politbyrå. Mer om fallet Xu i BBC News 16 mars.


 


Rysslands krigsmakt är bara en tredjedel så stor som Kinas men har gott om stridsvagnar och artilleri, som man anklagas för att ha använt i samband med Moskvas uppbackning av proryska separatisters kamp mot regeringen i Ukraina. Mellan 2005 och 2014 fördubblade Ryssland sina militärutgifter.


Den dåvarande presidenten Dmitrij Medvedev deklarerade 2010, att Ryssland avsåg spendera 13 biljoner rubler eller 3,4 biljoner kronor på militär upprustning under den närmaste tioårsperioden. Enligt planerna ska 70 procent av den totala ryska beväpningen vara fullt modern omkring 2020. Under 2015 har den ryska militärbudgeten ökat med 33 procent till 3,3 biljoner rubler, även om det finns en medvetenhet om att man kanske måste slå av något på ökningstakten till följd av sjunkande oljepriser och västliga sanktioner.


Under innevarande år kommer den ryska krigsmakten att begåvas med 50 nya interkontinentala ballistiska missiler med kärnvapenbestyckning plus 200 nya stridsflygplan. Flera nya vapen, exempelvis stridsvagnar av typ Armata, visades upp för inbjudna utländska dignitärer vid segerfirandet i Moskva 9 maj vilket dock bojkottades av praktiskt taget hela Västvärlden och många andra länder. Till slut tackade till och med Nordkoreas bisarre diktator Kim Jong-un, som fått en specialinbjudan av Moskva, nej till begivenheten – formellt av inrikespolitiska skäl.


 
Vilket nog kan äga sin riktighet: Kim har enligt sydkoreanska underrättelseuppgifter bland annat varit upptagen med att avrätta sin egen försvarsminister, general Hyon Yong-chol, vilken ska ha somnat under en föredragning av Kim och dessutom ”svarat” denne. Avrättningen ska ha skett medelst luftvärnskanon.


Ryssarna tycks dock inte ha besvärats nämnvärt av manfallet på åskådarläktarna på Röda torget, som skarpt kontrasterade mot hur det såg ut vid 60-årsfirandet 2005 då en leende Vladimir Putin sågs vinka mot åskådarna tillsammans med USAs och Frankrikes presidenter George W. Bush respektive Jacques Chirac. Att vi nu befinner oss mitt i ett nytt kallt krig är alldeles uppenbart.


Den officiella ryska ståndpunkten är att Ryssland just nu upplever en ”ny våg av patriotism”, vilket säkerligen stämmer. Frågan är bara i vad mån denna nyfunna fosterlandskärlek är en spontan företeelse eller en skapelse av den sovjetnostalgiska statsmakten. Nyhetsbyrån Interfax gör ingen hemlighet av att den ”nya” patriotismen riktar sig mot Västvärlden, enkannerligen USA.


 
”Om vi slog nazisterna under sådana enorma uppoffringar, varför skulle vi bry oss om sanktioner och en ekonomisk kris? Detta var budskapet som hovrade över firandet. Det storskaliga, till och med pompösa, Segerdagsfirandet i år var exakt vad en stor majoritet av befolkningen krävde, de som nu känner ett överhängande behov av att känna stolthet för sitt land, även om orsaken till stoltheten ligger 70 år tillbaka i tiden.


I själva verket har Segerdagen blivit en avgörande del av den ryska nationstanken, den ryska ideologin. Vi kan betrakta denna årsdag som en seger för den ’nya ryska patriotismen’ en integrerad del av något som nu inte bara är stolthet över ett ärofyllt förflutet utan också starka antivästerländska, framförallt antiamerikanska, känslor.”



Slutligen kan jag inte låta bli att påminna om, att även om Sovjetunionen starkt bidrog till segern över Nazityskland 1945 så var det den sovjetisk-tyska Molotov-Ribbentroppakten från 22 augusti 1939 som möjliggjorde kriget. Moskva räknar krigsutbrottet till 22 juni 1941, då Tyskland angrep Sovjetunionen och inte 1 september 1939 då tyskarna gick in i Polen med Moskvas välsignelse; ett par veckor senare invaderade sovjetiska trupper östra delen av Polen.



 

Tommy Hansson

Tommy Hansson är journalist, författare och bloggare samt arbetar som politiker (SD) i Södertälje kommun.
 
 
 
 
 
 
Källa:   d intl
 
 
 
Av Anders Leander - 30 april 2015 13:00



Ungerns premiärminister Victor Orban överväger att återinföra dödsstraff och upprätta arbetsläger för illegala invandrare. Han går därmed på kollisionskurs med resten av EU, vars invandringspolitik Orban tidigare avfärdat som ”idiotisk”.




  

Foto: Attila Kisbendek/AFP




Ungern har redan Europas hårdaste strafflagstiftning och Orbans regering drev igenom en skärpning för bara knappt två år sedan, skriver der Spiegel. Men det tycks alltså inte vara tillräckligt för premiärministern.



Orban, som även är partiledare för det nationalistiska högerpartiet Fidesz, talade på tisdagen i staden Pecs. Enligt flera internationella medier förklarade han då med anledning av ett i Ungern uppmärksammat knivmord på en 21-årig kvinna som arbetade som butiksbiträde att han ansåg att den nuvarande straffskalan inte räcker till.


– Frågan om dödstraff bör sättas upp på agendan i Ungern, sa Orban enligt Tagesschau.

Dödsstraff avskaffades i Ungern efter kommunismens fall 1990. Det hårdaste straffet i landet i dagsläget är livstids fängelse utan någon möjlighet till villkorlig frigivning.


Ett återinförande av dödsstraffet skulle strida mot EU:s fördrag om fundamentala rättigheter och därmed sätta Ungern på kollisionskurs med resten av medlemsstaterna i Europa.


Detta är dock inte första gången som den ungerske premiärministern utmanar konsensus inom den europeiska unionen. Orban, som öppet hyllar Vladimir Putin som en förebild som ledare, är även starkt kritisk till EU:s invandringspolitik.


”Invandringen borde stoppas” sa Orban bland annat i ungersk tv i fredags i förra veckan och avfärdade samtidigt EU:s invandringspolitik som ”idiotisk”. Fidesz-ledaren presenterade nyligen ett manifest där immigranter enligt The Guardian jämställs med terrorister och anklagas för att ta ungrarnas jobb.


I dokumentet rekommenderas att illegala invandrare bör sättas i särskilda läger där de ska tvingas till arbete.





Källa:    DN




Av Anders Leander - 30 april 2015 10:00



Xenofobiskt brev, rasar EU:s liberala partigrupp sedan det står klart att den ungerska regeringen inte bara planerar att införa unionens striktaste invandringslagar, utan dessutom kommer att skicka ut ett brev där väljarna tillfrågas om invandringen.



  

Ungerns premiärminister Viktor Orbán talar inför fyra hundra tusen ungrare i Budapest. ©Fidesz



Samtiden kunde här om dagen berätta  om invandringsdebatten som pågår i Ungern och där regeringen, genom en enkät till samtliga väljare, söker ett brett folkligt stöd för Europas striktaste invandringspolitik.


-Europas gränser måste skyddas. Min åsikt är att EU inte behöver någon invandring alls , sa premiärministern Viktor Orban, som är väl medveten om att flera av de förändringar som den ungerska regeringen nu föreslår, bryter mot EU-regler:


- De nuvarande EU-reglerna för invandring är löjliga. Det vore bättre om medlemsländerna själva kunde bestämma hur de vill bromsa vågen av illegal invandring. 


 

Men den invandringsenkät som regeringen ska skicka hem till alla röstberättigade ungrare med brev på posten ifrågasätts nu – som ett brev på posten – vänsterifrån. Skarp kritik riktas mot den ungerska regeringen från liberaler såväl inom landet som ifrån Europaparlamentet.


Ungerns liberala parti menar att det inte finns någon anledning att tillfråga folket om deras åsikt om invandringen. Istället, menar liberalerna, borde premiärministern föra diskussionen med ”migrationsexperter” och med EU:s politiska elit.


Den liberala partigruppen inom Europaparlamentet, ALDE, där bland annat svenska Folkpartiet och Centerpartiet  ingår, menar att det är ”xenofobiskt” att skicka ut enkäten, som efterfrågar väljarnas åsikt om invandringen.


Men den ungerska regeringen står på sig och ser enkäten som ett sätt att söka ett starkt folkligt mandat för att kunna genomdriva en självständig politik som går emot EU:s värdegrund och migrationspolitiska regler.



Källa Samtiden




Av Anders Leander - 26 april 2015 12:30


Spanien har gjort en ny lag: Muslimerna kommer inte längre att kunna komma igenom sina gränser mellan Spanien och Nordafrika. En hel video på detta:





En top europeisk tjänsteman varnade Spanien på fredagen om att spanien riskerade att förstöra sitt asylsystem, om de tilllåter en lag om att bemyndigande polisen omedelbart ska få deportera invandrare från nordafrikanska territorier.

Spanien säger att åtgärden är nödvändig för att hjälpa sina gränsvakter säkra gränsen till Ceuta och Melilla, två spanska städer är nu inhägnade från Marocko.

Dess polisen har anklagats för att bryta internationella konventioners rättigheter genom att slå afrikanska migranter som klättrar över staketen till de territorier och deportera dem på plats utan asylförfaranden - så kallade "pushbacks".

Intendenten mänskliga rättigheter i 47-nationen Europarådet, Nils Muiznieks, sade efter mötet att tjänstemän i Melilla och Madrid att planen är att legalisera sådana utvisningar "klart att de bryter mot de mänskliga rättigheterna enligt Nils Muiznieks".

"I många länder har jag sett pushbacks, men ingenstans är de lagliga eller har legaliseras," sade han till en presskonferens i Madrid.

År 1580 fanns det en upptäckt konspiration för att invadera Spanien från Marocko. När kung Filip II-förskjutna av massakrer på präst från de muslimska rebellerna (Se Kamen, Den spanska inkvisitionen, kap. 10, s. 224) -published en order "att utrota alla av morer och bosätta dem i Kastilien", det var också under befäl av hertigen, som var ansvarig för denna utvisning, "att alla morerna som inte hade något att göra med upproret bör samlas ihop på slottet vid Ronda med allt deras bohag och kläder som de kunde bära och med deras kvinnor och barn. "(Mendoza, 4,18)

Detta bara politik illustrerar hövlighet och eget kapital för den kristna spanjoren, som var, och är fortfarande, långt mer överlägsen värdena på Muhammed och hans barbariska anhängare av Orienten. Men detta hindrade inte den brutala anda El Melqui och hans anhängare, som ledde många massakrer, som Mendoza beskriver:

Av Anders Leander - 22 april 2015 10:30

  


Dessa ISIS soldater måste ha ett väldigt lågt IQ eftersom de tror att dom kommer till paradiset och får 72 jungfruar om de strider för Allah. Men om de dödas av en kvinnlig soldat eller kvinna kommer dom inte till paradiset. Otroligt dumma, det säger ju allt om deras intelligens.





Många kvinnor från de krigsdrabbade länderna har samlat ihop sig för att strida mot ISIS. Dessa kvinnor jobbar ideellt. Många av dem har inte ens tränat i militären. Men de har ändå valt att samla ihop en egen stor stryka, med vapen och dyl. Sen går de runt och strider mot ISIS. Och vet ni vad dessa kvinnor är väldigt duktiga och de lyckas med framgång.

När jag ser att kvinnor vågar stå upp och kämpa mot gorillor som ISIS (milt sagt) så blir jag imponerad. Jag ser dem som lite hjältar. Tyvärr är oftast dessa kvinnor utan militär utbildning, och är i stort sett odugliga i strid. Det sägs att de kvinnor som stridit mot ISIS har dött i drivor och är ungefär lika odugliga som IS-männen. Men det är ändå starkt att det finns kvinnor som åker ned till stridsområdet.



 

En stor krigare är, eller var Rehanna en kurdisk kvinna som stridit mot ISIS och som nu sägs var dödad av ISIS soldater



I Israel gör kvinnor "lumpen"  men bara tre år, männen gör fem. Det sägs att kvinnorna i Israel klarar sig längre på mindre mat än män och att när man väl kommit över deras naturliga motstånd mot att döda är de bättre än män och också mer blodtörstiga i många fall.

Så, om dessa kvinnor får lite utbildning och/eller erfarenhet får nog puckona i ISIS se upp. Jag hoppas innerligt att de inte dör allihop utan att de faktiskt kan göra lite motstånd som räknas.
Det är i allafall ett fantastiskt mod de visar, de förtjänar att hyllas.





Att folk tar till vapen beror på att de fått nog. Man undrar ju lite om när svensken kommer att ta till vapen eller om han kommer att göra det, om det kommer att sluta i ett inbördeskrig som i Ukraina. Detta som nu händer i Sverige, är någotning som både de moderata och socialdemokratiska  regeringarna får ta åt sig äran av, något som nog måste anses som  landsförräderi mot Sverige och svenska folket. 


Dessa regeringar och politiker har mycket att stå till svars för i framtiden om ett inbördeskrig kommer var så säkra.





Av Anders Leander - 18 april 2015 09:30



Fler rapporter kommer om att svenskars sommarstugor ockuperas av ”resande” och politikerna föreslår att man ska kunna hyra ut rum och småhus till kommunen för ”villaintegration”. Vad sker när ingen vill göra det?



  



Kommun efter kommun skall tvingas (eller lockas) att ta emot asylanter i parti och minut trots att det vare sig finns plats eller ekonomi för det. Och förutom dessa har vi zigenarna som dras till vårt land som flugor till skit. Också dessa skall vi naturligtvis ta ansvar för, ge tak över huvudet och mat på bordet.


Men vad gör man när platserna helt enkelt inte räcker till? Miljöpartiet i Sollentuna har föreslog en lösning i november förra året:


Miljöpartiet föreslår att kommunen ger villaägare och kanske bostadsrättsinnehavare i Sollentuna möjlighet att hyra ut en del av sitt boende åt kommunen för nyanlända flyktingar.

Kommunen skall stå som hyrestecknare och garant för betalningar. Alltså skall uthyraren få tillbaka en del av den skatt han betalar och samtidigt del av sina grannars skattepengar, för att upplåta en rum eller dylikt. För nej, kommunens pengar är inte frikopplade från kommuninvånarna – kommunens pengar är skatt!


Tvång eller tvång


Naturligtvis kommer ytterst få, om någon, nappa på erbjudandet. Inte ens om de erbjuds en summa pengar kommer man vilja upplåta plats. Inte ens de ”godaste” människor som politikerna eller Malena Ernman upplåter en kvadratcentimeter till de behövande.

Men 100 000 ”nya svenskar” varje år måste ju bo någonstans.


Nu erbjuds vi pengar för att hyra ut delar av vår egen bostad, går vi inte med på det kommer vi tvingas till det.


Lösningen hägrar i horisonten. Nu erbjuds vi pengar för att hyra ut delar av vår egen bostad, går vi inte med på det kommer vi tvingas till det. Det gick alldeles utmärkt i DDR att konfiskera delar av hus och lägenheter och helt sonika flytta in en familj extra. Vad ska ägaren göra, försvara sig? Med vad? Protestera? Varsågod, det hjälper inte!


Men är man smart börjar man med sommarstugorna. Vad ger en svensk rätten att ha två hus, när det finns stackar som inte har något.


Läs på om expropriationslagen och inse att du är en träl. Du äger inget som staten inte, med lagliga medel, kan ta ifrån dig!


Stugan inte ens säker idag


Ännu har inte staten utnyttjat sin lagliga rätt att ta din egendom, men andra kriminella aktörer är redan igång.


Gefle Daglbad berättar om familjen Lidman. Polisen ringde upp Rikard Lindblad och berättade att flera personer hade ”hyrt” hans stuga och att man inte kunde avhysa dem innan ägaren sagt sitt.


Så klart hade Rikard Lidman inte hyrt ut sin stuga. Så han tog sig dit och berättar om upplevelse:

– Det var som om att vi kom in i deras hem. De brydde sig inte om att vi kom utan ignorerade oss totalt, jag kände mig inte rädd. Bara förbannad, berättar han.

Polisen avhyste de ”resande” efter att ha identifierat dem, men något rättsligt efterspel behöver de inte oroa sig för.


Det ”resande” sällskapet som ockuperat stugan var oberörda, de lagade mat, gick om kring i familjens kläder och hade brutit upp uthusen på tomten. Polisen avhyste de ”resande” efter att ha identifierat dem, men något rättsligt efterspel behöver de inte oroa sig för. De menar att de hyrt stugan av en man vid en mack så de släpptes i brist på bevis.


Så, käre svensk – på ett eller annat sätt kommer de få tillgång till din villa eller din sommarstuga. Och när det väl sker kommer du inte kunna göra ett dyft åt det.

Nu däremot, i detta nu, finns det fortfarande en möjlighet att agera och förändra.



Källa:   Motgift



Av Anders Leander - 17 april 2015 20:15



Kammarrätten i Stockholm har i en dom meddelat att Östra Göinge kommun har gjort fel. Kommunen har inte uppfyllt sina skyldigheter mot ”ensamkommande” som Migrationsverket har anvisat till kommunen.




Det var fel av Östra Göinges kommun i Skåne att inte ta emot tre ”ensamkommande” 2014. Det konstateras i en dom från kammarrätten. Men kommunen tänker överklaga till högsta instans.



Kammarrätten skriver: ”IVO inledde ärendet efter det att Östra Göinge vid tre tillfällen under januari 2014 nekat att ta sig an ”ensamkommande” som Migrationsverket anvisat till kommunen.


IVO:s föreläggande innebar att kommunen vid vite om 500 000 kronor var skyldig att senast den 23 april 2014 utreda anvisade ”ensamkommande” behov och besluta om lämpliga boenden för dem.


Rätten menar att Östra Göinges hållning att inte inleda utredningar och besluta om boenden för anvisade ”ensamkommande” är ett missförhållande som IVO kunnat förelägga kommunen att rätta till.


500 000 kronor i vitesbelopp anser Kammarrätten därför är rimligt.



Källa:   Exponerat





Presentation


Anders Leander i Mönsterås

INFO OM BLOGGEN

Detta är en Nationalistisk blogg och inget annat, oavsett vad tidningar och media skriver "en blogg som återskapar artiklar som media och tidningar inte vill att du ska läsa"
scriptkoder.com

Translate blogg

Här kan du fråga mig

69 besvarade frågor

Skicka ett email till mig!

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2022
>>>

Sök på Google

Läsvärda Bloggar

Kommentera eller fråga mig!

Skriv gärna på kommentarsfältet eller ställ en fråga till mig...
scriptkoder.com

Sök i bloggen

Inlägg

Arkiv

Länkar

RSS

Gästbok

MediaCreeper

MediaCreeper

Creeper

Creeper

Bidrag till bloggen

Alla bidrag är välkommna, stora som små, så att bloggen kan hållas igång!

Swisha till:  0730708892

SWEXIT

           SVERIGE UT UR EU 

Nej till NATO

    


Skapa flashcards