”Att Ryssland och Kina närmar sig varandra är ett tecken på den föränderliga världsordningen där Väst fortfarande är mycket relevant, men inte längre dominerande.”

Så utlät sig den ryske säkerhetsexperten Dmitrij Trenin 9 maj, samma dag som Ryssland på Röda torget I Moskva högtidlighöll 70-årsminnet av segern i vad som med ryskt språkbruk kallas Stora fosterländska kriget – det vill säga Andra världskrigets senare fyra år – med en massiv militärparad samt flyguppvisning för diverse utländska gäster.

Den mest prominente av dessa gäster var Kinas president Xi Jinping som hedrades med att en placering närmast sin ryske motsvarighet Vladimir Putin. Foton som togs vid tillfället avbildar två mysande statschefer, och en rapport i brittiska The Telegraph 13 maj visar att det fanns viss anledning för de båda herrarna att se nöjda ut.

Rapporten, med rubriken ”Hur Kina och Ryssland samarbetar för att undergräva den amerikanska dominansen”, pekar på att de båda stormakterna inte bara var för sig är i färd med att rusta upp sina militärstyrkor utan också söker ett närmare samband med varandra. Således interagerar de båda länderna 11–21 maj i en gemensam flottövning i Medelhavet involverande tio örlogsfartyg, och som 11 maj kommenterades av den ryska nyhetsbyrån Interfax på följande sätt:
 

Övningen, som är den första i sitt slag, påvisar ett allt starkare band mellan Moskva och Peking som formellt inte är förenade i någon militärpakt. Enligt Interfax är inte övningen riktad mot någon tredje part, men det kan råda liten tvekan om att ryssar och kineser på detta sätt vill visa Västmakterna i allmänhet och NATO och USA i synnerhet att de båda länderna är på gång och med full kraft utmanar Väst om den globala militärdominansen.

Ryssland och Kina kan ännu inte fullt ut mäta sig med USA och NATO vad beträffar modern militärteknologi, men båda länderna har moderniserat sina väpnade styrkor och är på väg att sluta gapet.

Folkrepubliken Kinas president sedan 2012, Xi Jiping, lovade vid sitt makttillträde att ”bygga den kinesiska drömmen” som omfattar ”den stora föryngringen av den kinesiska nationen”. En icke obetydlig del av denna målsättning inbegriper att få fart på den kinesiska militärapparaten med en personal om 2,3 miljoner man, tre gånger så många som Ryssland förfogar över. Kritiker har pekat på att den kinesiska krigsmaskinen under årens lopp har försvagats märkbart samt blivit korrumperad och stridsoduglig.

I en rapport till kongressen nyligen sammanfattade det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon det kinesiska ledarskapets militära målsättning på följande sätt: ”Kinesiska ledare ser en stark militär som avgörande för att förhindra andra länder från åtgärder som skulle förstöra Kinas intressen och en försäkran om att Kina kan försvara sig självt om de avskräckande åtgärderna skulle misslyckas.”

Rapporten kommenteras av sajten The Diplomat 11 maj här:

President Xis föresats att modernisera och effektivisera den kinesiska Folkets befrielsearmé medför en ökning av militärutgifterna från föregående år till motsvarande 85 miljarder brittiska pund eller 1,1 biljoner kronor. Det innebär en påspädning av militärbudgeten med tio procent sedan 2014. Flottan, som redan nu är störst i Asien med fler än 300 krigsfartyg enligt Pentagon, kommer att tilldelas en försvarlig del av nämnda budget.

Peking förfogar i nuläget över 25 jagare och bygger nu vid ett skeppsvarv i nordöstra Kina landets andra hangarfartyg, ett exempel så gott som något på att Kina vill få mer att säga till om på världshaven. Kineserna satsar också på att öka beståndet av ubåtar, som nu enligt ovan nämnda Pentagon-rapport omfattar 59 dieseldrivna och nio atomdrivna farkoster av detta slag.
Den kinesiska krigsmakten saknar emellertid inte problem. I de militära enheterna finns ett övermått av soldater i icke-stridande befattningar samt brist på erfaret befäl, som inte deltagit i strider utomlands sedan det Kinesisk-vietnamesiska kriget 1979.

 
Kina invaderade då Vietnam sedan vietnameserna störtat den omänskliga, och med Kina lierade, Pol Pot-regimen och hotade med att erövra den vietnamesiska huvudstaden Hanoi. Vietnameserna försvarade sig dock tappert och den kinesiska invasionsarmén tvingades retirera. Peking försökte föga framgångsrikt bortförklara debaclet med att man endast velat ge vietnameserna ”en läxa”.

President Xi Jinping är också ordförande i Kinas Centrala militärkommission och har avskedat ett antal höga militärer i syfte att få bukt med den utbredda korruptionen inom den kinesiska militärapparaten. Den högst rankade av dessa var general Xu Caihou, som anklagades för och erkände mutbrott. Den 71-årige Xu, som nyligen avled i cancer, var inte bara vice ordförande i den Centrala militärkommissionen utan också medlem i det styrande kommunistpartiets mäktiga politbyrå. Mer om fallet Xu i BBC News 16 mars.

Rysslands krigsmakt är bara en tredjedel så stor som Kinas men har gott om stridsvagnar och artilleri, som man anklagas för att ha använt i samband med Moskvas uppbackning av proryska separatisters kamp mot regeringen i Ukraina. Mellan 2005 och 2014 fördubblade Ryssland sina militärutgifter.

Den dåvarande presidenten Dmitrij Medvedev deklarerade 2010, att Ryssland avsåg spendera 13 biljoner rubler eller 3,4 biljoner kronor på militär upprustning under den närmaste tioårsperioden. Enligt planerna ska 70 procent av den totala ryska beväpningen vara fullt modern omkring 2020. Under 2015 har den ryska militärbudgeten ökat med 33 procent till 3,3 biljoner rubler, även om det finns en medvetenhet om att man kanske måste slå av något på ökningstakten till följd av sjunkande oljepriser och västliga sanktioner.

Under innevarande år kommer den ryska krigsmakten att begåvas med 50 nya interkontinentala ballistiska missiler med kärnvapenbestyckning plus 200 nya stridsflygplan. Flera nya vapen, exempelvis stridsvagnar av typ Armata, visades upp för inbjudna utländska dignitärer vid segerfirandet i Moskva 9 maj vilket dock bojkottades av praktiskt taget hela Västvärlden och många andra länder. Till slut tackade till och med Nordkoreas bisarre diktator Kim Jong-un, som fått en specialinbjudan av Moskva, nej till begivenheten – formellt av inrikespolitiska skäl.

 
Vilket nog kan äga sin riktighet: Kim har enligt sydkoreanska underrättelseuppgifter bland annat varit upptagen med att avrätta sin egen försvarsminister, general Hyon Yong-chol, vilken ska ha somnat under en föredragning av Kim och dessutom ”svarat” denne. Avrättningen ska ha skett medelst luftvärnskanon.

Ryssarna tycks dock inte ha besvärats nämnvärt av manfallet på åskådarläktarna på Röda torget, som skarpt kontrasterade mot hur det såg ut vid 60-årsfirandet 2005 då en leende Vladimir Putin sågs vinka mot åskådarna tillsammans med USAs och Frankrikes presidenter George W. Bush respektive Jacques Chirac. Att vi nu befinner oss mitt i ett nytt kallt krig är alldeles uppenbart.

Den officiella ryska ståndpunkten är att Ryssland just nu upplever en ”ny våg av patriotism”, vilket säkerligen stämmer. Frågan är bara i vad mån denna nyfunna fosterlandskärlek är en spontan företeelse eller en skapelse av den sovjetnostalgiska statsmakten. Nyhetsbyrån Interfax gör ingen hemlighet av att den ”nya” patriotismen riktar sig mot Västvärlden, enkannerligen USA.

 
”Om vi slog nazisterna under sådana enorma uppoffringar, varför skulle vi bry oss om sanktioner och en ekonomisk kris? Detta var budskapet som hovrade över firandet. Det storskaliga, till och med pompösa, Segerdagsfirandet i år var exakt vad en stor majoritet av befolkningen krävde, de som nu känner ett överhängande behov av att känna stolthet för sitt land, även om orsaken till stoltheten ligger 70 år tillbaka i tiden.

I själva verket har Segerdagen blivit en avgörande del av den ryska nationstanken, den ryska ideologin. Vi kan betrakta denna årsdag som en seger för den ’nya ryska patriotismen’ en integrerad del av något som nu inte bara är stolthet över ett ärofyllt förflutet utan också starka antivästerländska, framförallt antiamerikanska, känslor.”

Slutligen kan jag inte låta bli att påminna om, att även om Sovjetunionen starkt bidrog till segern över Nazityskland 1945 så var det den sovjetisk-tyska Molotov-Ribbentroppakten från 22 augusti 1939 som möjliggjorde kriget. Moskva räknar krigsutbrottet till 22 juni 1941, då Tyskland angrep Sovjetunionen och inte 1 september 1939 då tyskarna gick in i Polen med Moskvas välsignelse; ett par veckor senare invaderade sovjetiska trupper östra delen av Polen.

Idag presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport över regeringens finanspolitik. Och deras slutsatser var nog inte riktigt vad regeringen ville höra.

Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT

Nu är det dags att dra åt den finanspolitiska svångremmen. Det menar Finanspolitiska rådet som i sin rapport ”Svensk Finanspolitik” skriver att finanspolitiken nu bör sträva efter att hämta igen de underskott som uppstått under lågkonjunkturen.

• LÄS MER: Kapat avdrag sågas av myndigheter

Vidare skriver de att enligt regeringens plan kommer budgeten att vara nära balans först 2018 vilket inte är i linje med överskottsmålet. Regeringens åtagande att alla reformer ska vara finansierade enligt krona-för-krona principen tycker de inte är tillräckligt för att tillgodose ramverkets krav. För att regeringen ska leva upp till överskottsmålet krävs det även ett löfte om att inte lånefinansiera oförutsedda utgiftsökningar.

Finanspolitiska rådet anser därmed att de svaga planerade förbättringar av det finansiella sparandet mellan 2016-2018 tillsammans med bristen på åtaganden om att finansiera oförutsedda utgiftsökningar är ett brott mot det finanspolitiska ramverket.

Källa:   di.se

Det finns fortfarande människor i vårt land som tror att våra politiker är bättre än i andra länder. Varken höger eller vänster i Sverige har åstadkommit en pol...itik för pensionärer som är värt namnet. De har bara skaffat sig fördelar själv.

Det skulle vara hur lätt som helst att lyfta våra fattigpensionärer till en drägligare nivå genom att göra som det som stora Tyskland har gjort.

En tonåring från USA tog efter en lång tids tänkande modet till sig. Han berättade för sin mamma att han är homosexuell. Men han hade aldrig trott att hans egen mor skulle reagera till den grad att hon slängde ut honom på gatan.

Chad, som pojken heter, sökte tröst hos en familjemedlem som verkligen ställde upp: Morfar. Men morfar nöjde sig inte med att bara ta hand om pojken, han skrev också ett brev till sin dotter som spridits av tusentals på nätet. Så bra och välskrivet, tycker jag!

Kära Christine:

“Jag är besviken på dig, min dotter. Du är rätt i att det finns en ”skamfläck i familjen”, men det är inte som du tror. Att slänga ut Chad från ditt eget hem, bara för att han sa att han är homosexuell, är den verkliga ”styggelsen” i allt detta . En förälder som förkastar sitt barn är vad som verkligen vad som ”inte är naturligt”.

Det enda intelligenta jag hört dig säga i allt detta är att ”du inte uppfostrade din son till att bli gay”. Självklart inte.

Han ”valde” inte detta, han föddes bara så här, precis som om man föds vänsterhänt. Du har dock gjort ett val. Du valde att såra honom, att vara trångsynt och bakåtsträvande. Så, när vi ändå håller och förnekar våra barn, tar jag tillfället i akt och säger adjö till dig. Jag har nu ett fantastiskt barnbarn att ta hand om, och då har jag inte tid för en hjärtlös dotter som dig.

Om du hittar ditt hjärta någonstans, slå oss en signal.

/Pappa”

Här ovan är det som påstås vara originalbrevet, som postats på flera sajter senaste åren. Jag vet inte om hela historien är helt sann, men jag tycker ändå den bär ett viktigt budskap och är värd att sprida.

Så dela gärna nedan: 

Källa:  viralking

REPLIK. Alliansens prioriterade politiska ställningstagande är ännu att behandla SD som paria. Är detta ett rimligt förhållningssätt? skriver Jan Tullberg i replik till Leif Lewin (6/5).

Leif Lewin > Jan Tullberg

Leif Lewins skrev en artikel i onsdagens DN Debatt vars rekommendation är att de missnöjda moderaterna, ”gammalmoderaterna”, skall acceptera decemberöverenskommelsen som Lewin inte ser några demokratiska brister med.

Man måste tolka honom som att han snarast är för en utökad passivitet från oppositionen till fler frågor än de budgetanknutna. ”Att påverka sakinnehåll och förverkliga sitt program är inte alls oppositionens uppgift … Men sakinflytande är faktiskt inte den rätta belöningen för nedlagda röster. Det är istället en försäkran om att motsvarande tolerans kommer att visas om oppositionen efter nästa val blir störst.” Tolerans är ett missvisande ord – det som avses är passivt stöd.

Den centrala frågan är om den nya DÖ-regeln – mindre minoritetskonstellation skall lägga ner sina röster – är förenlig med gängse demokratisk parlamentarism. Lewin framställer DÖ-regeln som ett normalt inslag vid en minoritetsregering.

Sveriges riksdag har många gånger tillsatt en minoritetsregering med passivt stöd, men det innebär inte att partierna utanför regeringen abdikerar från ansvar och hoppas på nästa val vilket Lewin rekommenderar. Det är regeringens uppgift att undvika en pluralitet i riksdagen mot sin budget, att fler röstar mot än för. Det är inte oppositionens plikt att vara regeringen till lags och bara symboliskt skälla, men inte bita.

Enligt DÖ avstår nu riksdagsmajoriteten från sin rätt att besluta om budgeten och ger regeringen ett frikort. Lewin ser inga problem med detta i sin vurm för en stark regering: ”Regeringen måste kunna få igenom sin budget”. Många undrar säkert om det finns exempel på demokratier där parlamentet överlåter den viktiga makten över budgeten till regeringen.

Vi har nu fått en sorts märklig regeringshybrid: en regering med två partier och en korporerande bas i riksdagen som inkluderar sju av åtta partier. Ett alternativ till detta skulle kunna vara en samlingsregering med större inflytande för Alliansens partier.

Ett tredje alternativ som gammalmoderater och många andra undrar över är varför Alliansen inte satt kvar i regeringsställning och krävde motsvarande passivt stöd av socialdemokraterna då dessa inte har en socialistisk majoritet. Man hade också kunnat välja att syna Löfvens hot om extraval. Alliansens passivitet irriterar dess väljare. Det nu mest aktuella alternativet, att Alliansen söker bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna kommenterar Lewin inte.

Alliansens prioriterade politiska ställningstagande är ännu att behandla SD som paria. Är detta ett rimligt förhållningssätt? Regeringen ger sig på Alliansens hjärtefrågor och allt de presterar som svar är ett motvilligt kvidande. I stället försvarar Allianspartierna fanatiskt en misslyckad migrationspolitik som de är oförmögna att ompröva.

Detta gör att det inte främst är SD som är ett låst enfrågeparti utan Allianspartierna. Kommer de en dag att lyssna på sitt förnuft och sin väljare?

Källa:   dn

Moderate kommunalrådet Bo Frank i Växjö vill förbjuda burka, han har jämfört burkor med masker och rånarluvor på sin blogg. Där skrev han på fredagen: "Borde totalförbjudas!! Hör inte hemma i Sverige, Europa, Världen. Bidrar till att de extrema flyttar fram positionerna".

Foto: Remy de la Mauviniere / TT

• LÄS MER: Ring kopplar vikingar till muslimer

"Ja, jag uppfattade

det nästan som en form av slaveri. Det känns inte riktigt som vi har Pride-vecka i Växjö. Det är inte önskvärt att det är täckt så att man inte ser ansiktet i offentliga miljöer. Det verkar inte rimligt, inte jämställt i Sverige 2015", säger han till Smålandsposten.

Tatiana kommer från Brasilien och är blind. Hon är gravid och i klippet nedan får man se när hon går på ultraljud tillsammans med sin man. Denna ultraljudsundersökningen skiljer sig dock mycket från andra.

Läkaren tar nämligen fram något till Tatiana som ger oss tårar. Det är helt fantastiskt att se henne röra vid sonen för första gången.

Se själv i videon nedan.

Källa:   viralbuzz.se

TEHERAN: Om du också varit övertygad om att jordbävningar världen över beror på att jordskorpan rör på sig har du haft fel. Enligt en muslimsk imam är det nämligen lösaktiga kvinnor som är roten till problemet.

Den muslimske imamen är antagligen inget större fan av protestmarchen SlutWalk. Foto: Wikipedia

Är du kvinna och klär dig provokativt? Då är det ditt fel att jorden vi går på drabbas av jordskalv. Detta hävdar en högt uppsatt imam i den iranska huvudstaden Teheran.

Det var under en bönestund som den religiösa auktoriteten Kazim Sadeghi hävdade att kvinnor som klär sig utmanande och försöker locka människan till synd är anledningen till de jordbävningar som på senare tid drabbat världen.

Sadeghi menar att när kvinnor beter sig lösaktigt så ökar antalet jordbävningar. Han påstår vidare att man måste ta till sig av religionen och anpassa sig till islamiskt uppträdande för att få slut på naturkatastroferna.

– När kvinnors synder sprids så ökar antalet jordbävningar. Det finns inget annat alternativ än att anpassa sig till vår religion och till det islamiska beteendet, sade Kazim Sadeghi under en fredagsbön, rapporterar brittiska Independent.

Inte bara muslimer som sov under geologilektionerna

Sadeghi är en erfaren prästman som i fjol utsågs av högste ledare Ayatollah Seyyed Ali Khamenei till att bli hans substituerande böneledare i Teheran. En högt uppsatt position som enbart överskuggas av ayatollahn själv.

Iran har genom tiderna utsatts för ett flertal katastrofala jordskalv. 2003 drabbades den fattiga provinsen Kerman av ett kraftigt skalv som dödade tiotusentals människor.

Den kontroversiella imamen är dock inte den första att skylla naturkatastrofer på mänskligt beteende. Den amerikanska evangelisten Pat Robertson uttryckte nyligen att Haitis förödande jordbävning var ett resultat av en pakt haitierna ingått med djävulen under 1700-talet.

Källa:  NYHETERIDAG

Fruktansvärt ointelligent sagt av denne muslimske imamen, och att folk tror på detta visar att de fortfarande lever på 600 talet med ett mycket lågt IQ.