De närmaste tiden blir ljus i landets kommuner, tror SK , men sedan kommer mörka moln. I år väntas landets kommuner göra ett överskott på totalt 11 miljarder och nästa år blir siffran 8 miljarder, spår SKL.

En BNP-tillväxt på 3,2 procent i år och 3,3 procent nästa år samt sjunkande arbetslöshet gör att skatteintäkterna ökar. En engångsintäkt från AFA-försäkring ger i år 5 miljarder.

Men de närmaste åren kommer kommunernas kostnader att öka kraftigt och de ökade intäkterna kommer inte att räcka till. Därför måste kommunerna och landstingen i snitt höja skatten med 88 öre per hundralapp under 2016-2018 för att klara ekonomin.

30 öre om året

Då har SKL räknat in en realhöjning av statsbidragen med två procent och ett sparande på en procent. Det betyder alltså att kommunerna måste höja cirka 30 öre om året.

– Ja, om man inte har stora effektiviseringar och väljer att dra ner på produktionen i kommuner och landsting, då måste vi ha skattehöjningar motsvarande det, säger SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi.

Det ekonomiska läget i kommunerna har, enligt SKL, inte varit så dåligt sedan 2008. Det året visade 73 kommuner negativt resultat. Enligt preliminära siffror för 2014 är resultatet negativt i 59 kommuner. Åren däremellan såg ekonomin i kommunerna relativt ljus ut, exempelvis 2010, då bara 16 kommuner hade negativt ekonomiskt resultat.

Och för att ekonomin inte ska bli ännu sämre måste, som sagt, många kommuner höja skatten, bedömer SKL.

Barn och ungdomar

SKL pekar framför allt ut en förändrad befolkning som orsak. Det betyder ökade kostnader för barnomsorg och skolor.

– Det som framför allt kostar mycket och ökar mycket är barn och ungdomar. Men även äldreomsorgen.

Den försämrade ekonomin innebär alltså en ganska kraftig skattehöjning i många kommuner vilket kan vara svårt att klara politiskt. Frågan är om det verkligen är realistiskt att öka skatteintäkterna på det här viset.

– Jag tänker inte spekulera i vad som är troligt eller inte. Det här är en kalkyl som förutsätter att vi utvecklar utgifterna som tidigare, att vi ökar konsumtionen av välfärd. Dessutom finansierar vi  den demografisk förändring. Vi räknar också med ökade statsbidrag, säger Bettina Kashefi.

Källa:   SVT